Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Christinas kröning - Förlustelser efter kröningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 4oo
Christina.
o. s. v. Slutligen framträdde 40 ryttare, utklädda till amazoner, och
erbjödo sig att mot hvilken soin helst försvara det täcka könets ära.
Sedermera anstälde grefve Gustaf Adolf Lewenhaupt ett upptåg å
rännarebanan, då en morisk furste visade sig i spetsen för ett talrikt
följe med svärtade ansigten och i afrikansk drägt, hvarefter ett skepp,
som roddes af utklädda sjötroll, skred fram utefter banan; vidare ett
vandrande brinnande berg, å hvilket sutto personer som uppförde
musik; så två elefantskepnader, dragande en stor vagn, hvari sutto
bergtroll, sysselsatta med smide o. s. v.
Detta upptåg följdes snart af ett annat, anstäldt af general
Wachtmeister, äfven på rännarebanan, der flere bland forntidens ryktbaraste
män uppträdde, hvardera åtföljd af en allegorisk person, antydande
den dygd, hvarigenom hjelten varit företrädesvis utmärkt, äfvensom
man der såg en vagn, hvari ungdomen och döden sutto midt emot
hvarandra m. m.
På drottningens födelsedag, den 10 December, anstäldes af
hertigen en lysande fest, der båda drottningarna, »hela fruntimret och
riksens råd med alla officerarne» voro närvarande. »Der gick mycket
präktigt till. Under taket uti stora salen, der banketten stod, var med
granris flätadt fullt med citroner, pomeranser, granater, äplen och
päron, hvilket helt väl slog. Åtta anrättningar buros på H. Maj:ts bord,
der vankade ock allehanda musik, och lät hertigen springa vin allt
ifrån klockan 6, då banketten begynts, intill klockan 8 den andra
dagen. Om midnattstid gingo drottningarna från bordet, och gick allt
folket neder uti undra salen att se på fyrverk, som blef kastadt på
vattnet midtför huset, hvilket var helt vackert och varade i tre timmar.
Sedan blef ett teatrum uppbyggdt uti stora salen, hvaruti en balett
dansad blef, och efter baletten blefvo andra ordinära danser dansade.
Baletten blef kallad Le boeuf roti eller Den stekta oxen. Der blef
en stekt oxe af papp gjord, framlagd, liksom skedde på torget i
kröningen, hvartill allehanda folk kommo att skära utaf, var helt vackert
att se. Var 7 om morgonen när drottningarna drogo dädan».1)
Såsom ett motstycke till baletten »Den stekta oxen» gaf
drottningen nyårsdagen 1651 en annan af mera klassisk pregel. Den hette
Parnassus triumphans (Den triumferande Parnassen) och var
författad af Stiernhielm samt afdelad i tre öppningar, af hvilka den första
framstälde sånggudinnornas upphof, den andra deras nederlag genom
krig och den tredje deras upprättelse genom Christina. Här uppträdde
sånggudinnor, Gratier, Sirener, skogsnymfer, Greklands sju vise, Apollo,
Orpheus och Evrydice, Ajax och Ulysses, Æsopus och Sardanapalus,
Homerus, Pindarus, Virgilius och Horatius, förutan en stor mängd
allegoriska personer, såsom Tvedrägten, Afunden, Hungern, Pesten,
Döden, Filosofien, Kärleken, Freden, Dygden, Rättvisan, samt slutligen
ett icke mindre antal vanliga menniskor, såsom kämpar, urmakare,
*) Se Johan Ekeblads berättelse i Handlingar rörande Skandinaviens
historia, XX: 312.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
