Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Christinas första tronafsägelse - Christinas afsägelse af regeringen - Afsägelsens frånträdande - Den messeniska smädeskriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 4oo
Christina.
menniskor födda, särdeles konungar och regenter, hvilkas skyldighet
vore att i arbete finna sin lust och sitt nöje. Man kunde visserligen
tröttna vid de många klagomålen och vid undersåtarnes motsträfvighet,
men genom hertigens och andras medarbete torde denna börda kunna
lindras.
Drottningen lät dock ej dessa föreställningar inverka på sitt
beslut, hvilket den 25 Oktober å nyo framstäldes inför rådet. Detta
af-rådde äfven nu på det ifrigaste, och lika så Carl Gustaf, som
försäkrade, att han aldrig ville mottaga regeringen så länge Christina lefde
och vore vid fulla krafter. Äfven ständernas utskott förenade sig med
rådet att söka förmå drottningen ändra sin föresats, och Oxenstierna,
som vid detta tillfälle förde ordet för alla, talade med sådan ifver och
rörelse, att tårarna kommo i hela församlingens ögon. Hans ord och
de bevis på tillgifvenhet hon rönt från så många håll inverkade äfven
på Christina och hon lofvade slutligen att stanna qvar, dock under
uttryckligt förbehåll att ingen skulle yrka på hennes förmälning,
hvilket förbehåll ock genast af de närvarande antogs. Till sina
förtrognare vänner förklarade hon dock att hennes beslut om afsägelsen för-:
blef orubbadt.
Inför alla andra hette det emellertid, att drottningen på rådets
och utskottets enständiga föreställningar frånträdt sin föresats att
nedlägga regeringen, och denna underrättelse mottogs af den större all-.
mänheten ingalunda med tillfredsställelse. Missnöjet med Christinas
styrelse hade blifvit mer och mer allmänt, och ehuru man väl insåg
hvarföre de högadlige ledamöterne i rådet samt embetsmännen,
presterne och de kunglige borgmästarne i utskottet voro angelägne att
bibehålla en drottning, som utarmade landet för att rikta adeln och de;
högre embetsmännen, ansåg man dock ej dem hafva gjort riket en.
tjenst genom sitt öfvertalande. Den sinnesstämning, som häraf
framkallades hos de talrikare folkklasserna, gaf sig luft i en tilldragelse,
som inträffade redan innan årets slut och väckte stort uppseende J).
Den messeniska smädeskrifter
När under Johan III:s regering den katolska läran började åter
vinna insteg i Sverige, var bland de medel, som användes för dess
spridande, ett ofta begagnadt att från läroverk, hvilkas lärare öppet
eller i hemlighet voro denna lära tillgifne, sända gossar med mera
ovanliga anlag till jesuiterskolor för att vinna närmare kännedom om
de katolska lärosatserna och bibringas ett varmare nit för deras
utbredande.
I Vadstena skola hade en tioårig gosse, son till en år 1588 för
x) Jfr Rådsprotokollen för den 7 Augusti och 25 November 1651. —
Handlingar rörande Skandinaviens historia. XXVIII: 126—135.—Fryxell,
Berättelser–IX: lOl^iai.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
