Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Den messeniska smädeskriften - Johan Messenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den messeniska smädeskriften.
439
stämplingar mot fäderneslandet under då pågående partistrider afrättad
mjölnare Johan Tordson, gjort sig särdeles bemärkt genom framstående
själsgåfvor. Han var född i en by nära Vadstena år 1579 och hette,
likasom fadern, Johan, samt antog sedermera sjelf namnet Messenius.
I Vadstena och trakten deromkring, med många minnen från det forna
Birgittinerklostret, synes en viss tillgifvenhet för katolicismen hafva
bibehållit sig, och att lärarne i skolan icke voro fria derifrån, visade sig
bäst deraf, att de läto gossen utföras till en den tiden mycket bekant
jesuiterskola i Braunsberg. Här gjorde han hastiga framsteg, vistades,
sedan han genomgått hela lärokursen, först i Danzig någon tid och
sedermera vid polska hofvet i Krakau, hvarefter han besökte Rom,
blef i Ingolstadt utnämnd till doktor i filosofien samt öppnade
sedermera en undervisningsanstalt i Danzig, der han gifte sig med Lucia
Grothusen, en dotter till konung Sigismunds aflidne lärare Arnold
Grothusen.
I Danzig, likasom öfver allt der han varit, gjorde sig Johan
Messenius berömd genom grundliga kunskaper i historien, filosofi och
teologi, outtröttlig arbetsförmåga, snabb fattningsgåfva och mycken lätthet
att uttrycka sig, synnerligast på latin, både på vers och prosa; men
han röjde tillika åtskilliga andra egenskaper, som gjorde honom föga
omtyckt — en till det löjliga gränsande egenkärlek, ett oroligt, häftigt,
stridslystet lynne samt mycken opålitlighet både i ord och
handlingssätt. Härigenom fick han många ovänner och gjorde icke i Polen den
lycka han väntat, hvarföre han år 1608 beslöt flytta öfver till Sverige,
der Carl IX då ännu regerade. Messenius hade i yngre år skrifvit
smädevers mot honom och var dessutom känd såsom jesuiternes
lärjunge, hvilket var föga egnadt att rekommendera honom hos Carl; men
hans hustru lyckades emellertid för honom utverka konungens tillåtelse
att återvända till Sverige, der han nu gjorde allt för att ställa sig in
så väl hos konungen som hos alla, hvilka den tiden hade något
inflytande. Han svor konungen trohetsed, uppsatte en afhandling om
orsakerna till tvisten mellan Carl och Sigismund, helt och hållet i den
förres anda, smickrade den mäktige Erik Tegel samt utgaf hätska
skrifter mot sina förra lärare, jesuiterne. Också blef han 1609 af
konungen nämnd till professor vid Upsala universitet, der han utvecklade
en berömvärd verksamhet både som lärare och författare, så att flera
bland högadeln satte sina barn under hans vård. Emot dessa visade
han likväl alltför mycket öfverseende och tog deras försvar, när de
tilltalades för hvarjehanda oordningar och oskick. Tillika fordrade han,
att de skulle antagas till studenter utan den föreskrifna examen,
emedan den han godkänt icke borde pröfvas af någon annan. I följd af
dylika anspråk och sitt häftiga, grälsjuka lynne råkade han snart i
tvister med de öfriga professorerne och synnerligast med Johannes
Rudbeck, som var icke mindre häftig och anspråksfull samt i lärdom,
anseende och antalet af lärjungar täflade med Messenius. Det kom till
ganska häftiga uppträden dem emellan, hvarvid de utbytte tillmälen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
