Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Den messeniska smädeskriften - Smädeskriften - Rättegången mot Messenierne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den messeniska smädeskriften.
445
herrar utverkat det ökade antalet af adelsmän, grefvar och friherrar.
De vilja sjelfva draga till sig styrelsen och skilja Wasaätten derifrån;
derföre hade Johannes Matthiae på deras befallning lärt drottningen
endast fåfängliga ting, men icke det, som hörde till en förståndig
regering; derföre hade han ock ingifvit henne afsmak för giftermål, deruti
hon sedermera blifvit styrkt af grefve Magnus och hans mor grefvinnan
Ebba; ty den sluge rikskanslern, när han vill drifva något igenom, så
öfvertalar han dertill marsken, denne sedermera sin son, hvilken
slutligen skaffar drottningens samtycke. Hvad dessa herrar gjort under
förmyndarestyrelsen tvungo de drottningen att vid myndiga år godkänna,
emedan de hotade henne med de polske Wasarne. Marsken, kanslern,
grefve Magnus och de andre höge herrarne frukta särdeles för hertig
Carl Gustaf och ämna aldrig erkänna hans arfsrätt. Redan i hans
ungdom blottstälde de honom för krigets faror, då de två särskilda
gånger sände honom, såsom en annan Uria, ut i den vådliga tyska fejden,
ty de hoppades, att han der skulle omkomma. Hans förmälning med
drottningen motarbetades, och det mest genom Johannes Matthiae, grefve
Magnus och dennes mor grefvinnan Ebba. Hans antagande till
tron-öljare motarbetades äfven, och när de ej längre kunde undvika detta,
föreskrefvo de honom orimligt hårda vilkor samt hafva yttermera
beslutat taga honom afdaga. Grefvinnan Ebba hade på Jakobsdal giftet
i ordning, om han kommit dit.
Skriften var undertecknad med följande rader:
Den, som detta hafver stält,
Har följt ers kongliga höghet i fält.
Då författaren icke visste huru utanskriften till prinsen skulle
ställas, vidtalade han en kansliskrifvare, hvilken tecknade den på det
förseglade omslaget, utan att känna innehållet. Sedan försåg Arnold
Messenius detta omslag med ett nytt, hvarå han skref namnet på en
borgare i Kalmar, hvarefter han afsände paketet med posten. Så snart
det kom Carl Gustaf tillhanda, meddelade han det åt sin förtrogne,
öfverste "Wurtz, hvilken genast misstänkte den äldre Arnold Messenius
vara författaren, emedan denne några gånger till öfversten haft
yttranden, liknande några bland dem, som förekommo i denna skrift.
Genom anstälda forskningar upptäckte prinsen, att den kommit från kansliet
i Stockholm och beslöt nu att skicka den till drottningen, då han icke
gerna kunde betrakta den annorlunda än såsom ett temligen enfaldigt
försök af någon bland hans högt uppsatta ovänner att få honom att på
ett eller annat sätt blottställa sig.
Den 12 December 1651 kom till grefve Magnus ett ilbud från
prinsen, med angelägna bref till drottningen, hvilka grefven
framlem-nade ännu samma afton och som innehöllo berättelse om
smädeskrif-tens ankomst, jemte försäkran om prinsens trohet samt uttryck af hans
afsky för skriftens innehåll och hans harm, att man vågat till honom
framkomma med sådana förslag, som deri innefattades. Tillika var
sjelfva skriften bifogad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
