Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Riksdagen 1652 - Riksdagsbeslutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen 1652.
459
gen öfverläggning med riksens råd, bedöma och besluta huru sådant
borde ske.
Utskottets betänkande är undertecknadt af samtlige närvarande
ledamöter af rådet, af landtmarskalken och 43 ledamöter af adeln, af
erkebiskopen, biskoparne i Linköping, Skara, Strengnäs, Vesterås och
Vexiö, superintendenterna i Göteborg, Kalmar och Hernösand, samt
vikarierande superintendenten i Carlstad, och af borgareståndets talman,
stadsskrifvaren i Stockholm Johannes Prytz, Skuncks efterträdare,
borg-mästarne i Upsala, Norrköping och Göteborg, samt stadsskrifvaren i
Kalmar.
Att dessa, hvar inom sitt stånd, varit verksamme för att
tillvägabringa ett svar å den kungliga propositionen efter drottningens önskan,
kan man sluta af riksdagsbeslutet, hvilket, afgifvet den 24 December
1652, innefattar ständernas medgifvande af strängare utskrifning och
drygare gärder, än vid de närmast föregående riksdagarna varit
beviljade. En allmän utskrifning för att göra hären fulltalig medgafs för
åren 1653, 1654 och 1655 öfver hela Sverige och Finland, på det sätt
att under hvartdera af de båda första åren skulle en duglig knekt
skrifvas af åtta skatte- eller krono- och af sexton frälsebönder, utan andra
undantag än för sådana frälsehemman, som trogne tjenare af sina
husbönder erhållit, för oskattlagda torp, samt för ödeshemman och sådana,
som för vissa år fått sig förunnad frihet från utskrifning. Det tredje
årets utskrifning skulle ske på förr öfligt sätt, så att en knekt utskrefs
af tio skatte- eller krono- och af tjugu frälsebönder. Borgareståndet
utfäste sig, att städerna skulle lemna dubbelt antal båtsmän mot det
vanliga, i händelse omständigheterna så skulle fordra. Till krigsfolkets
underhåll, flottans utrustning och rikets försvar skulle de förut vanliga
skatterna fortfarande utgå, samt dessutom i stället för den år 1650
eftergifna boskapsskatten 2 daler silfvermynt af hvarje skatte- eller
krono- och 1 daler silfvermynt af hvarje frälsehemman. Till kontroll
på mantalspenningarnas riktiga utgående skulle mantalskommissarier i
hvarje län förordnas, hvilka hade att anteckna alla män och qvinnor
öfver 15 och under 60 år gamla, antingen de suto på hemmanen eller
tjenade andra eller gingo tjenstlöse, samt utan åtskilnad för prester,
borgare, bönder, tjenst- och »dreftefolk», man eller qvinna. Det ofrälse
krigsbefälet skulle för sina egna personer vara från mantalspenningars
erläggande befriadt. Adeln åtog sig att under två års tid betala 4
daler silfvermynt för hvarje af sina bebodda bondehemman utom sjelfva
sätesgården. Den upprättade skjutsordningen ansågs böra befrämja
resandes beqvämlighet och lättnad för de skjutsande; men på det icke
krogar eller värdshus måtte saknas, skulle sådana i städerna och på
landet förordnas af landshöfdingen å kronojord, och tillhörde jorden
frälseman eller någon af annat stånd, skulle denne bygga husen och
uppehålla krogen eller, i annat fall, upplåta jorden åt kronan mot
vederlag i jord eller penningar. Till hvarje krogs uppförande skulle
nästliggande socknebor lemna stockar, frälsebonde hälften mot krono-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
