Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Statsförvaltningen - Rättsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
Chr is tina.
Statsförvaltningen.
I början af Christinas regering, så länge hon sjelf ännu visade
intresse för regeringsärendena samt Oxenstiernas och hennes andre
erfarne rådgifvares inflytande varade, fortgick äfven statsförvaltningen i
samma riktning som under förmyndarestyrelsen, och åtskilliga
förbättringar i särskilda delar deraf blefvo då äfven införda; men sedan hon
blifvit alltmera liknöjd för regeringsbestyren och lemnat sina
gunstlingar allt större inflytande samt genom sitt slöseri uttömt rikets tillgångar,
blef äfven statsförvaltningen slappare och åtskilliga delar deraf
började förfalla.
Att rättsväsendet i början af Christinas regering var föremål för
regeringens omtankar, vittnar dels den här ofvan anförda propositionen
vid 1649 års riksdag, den första efter återvunnen fred och då således
uppmärksamheten icke så som förut upptogs uteslutande af kriget.
Man ville nu fortsätta det under förmyndarestyrelsen begynta
lagstiftningsarbetet, men ansåg sig dock ej böra framlägga utarbetade
lagförslag, utan begärde till en början ständernas betänkande, dels huru
denna sak i allmänhet borde behandlas, dels rörande vissa särskilda
lagfrågor, som ansågos fordra en skyndsammare behandling; men,
såsom förut i berättelsen om tilldragelserna vid 1649 års riksdag är
visadt, blef ständernas svar rörande behofvet af lagens förbättring
mycket obestämdt. Endast borgareståndet yttrade sig något närmare om
sättet derför, nemligen att sjelfva lagen borde förblifva oförryckt, men
nödiga förklaringar tilläggas i slutet. Rörande de öfriga förslagen
öfverlemnade ständerna till kongl. maj:t att med sitt råd derutinnan
författa ordningar, som vid en blifvande riksdag kunde ständerna
underställas. Man finner ock, att en förteckning på de »ordningar, hvilka
syntes nödiga att till nästkommande riksdag förfärdiga», blifvit
upprättad och af drottningen underskrifven, i hvilken uppräknas alla de
särskilda författningar, om hvilka fråga blifvit väckt vid 1649 års riksdag
och deribland »lagens öfverseende och förklaring», äfvensom namnen
äro utsatta på de personer, som skulle utarbeta dessa ordningar; men
de förekommo dock ej vid 1650 års oroliga riksdag, då andra ämnen
sysselsatte sinnena, och att dessa förslag till lagarbeten ej sattes i
verket, synes deraf, att regeringen ännu två år efteråt sökte inhemta
hof-rätternas mening om sjelfva förfaringssättet.
Den 17 Februari 1652 afläts från drottningen en af Stjernhöök
kontrasignerad skrifvelse till alla hofrätterna, hvilka erinrades om den
oreda, som förekom i rättsskipningen, särdeles å landet, deraf att lagen
dels af tiden, som allt förändrar, dels af sedermera tillkomna
författningar, vore så af sig kommen, att domarena kunde i många stycken
sig icke mera dervid tryggeligen hålla. Häraf hände, att olika dom
fäldes af underdomare och hofrätt, särdeles i kriminalsaker, äfvensom
i civilsaker annorlunda dömdes af den ena eller andra hofrätten. Då nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
