Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Statsförvaltningen - Krigsväsendet - Embetsverken - Statshushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474
Chr is tina.
de kunde antagas enligt eget erbjudande, utan behof af utskrifning,
och, understödd af Axel Oxenstierna, föreslog han år 1651, att ett dylikt
indelningsverk skulle tillvägabringas äfven i Sverige, hvarigenom en
stående här af 30,000 man fotfolk och 10,000 ryttare samt 4,000
båtsmän för flottans bemanning beräknades kunna uppställas i Sverige
och Finland, utan att taga i beräkning de svenska besittningarna på
andra sidan om Finska viken och Östersjön. Förslaget gillades, men
i anseende till svårigheten att i vissa landskap finna tillräckligt antal
boställen, emedan de flesta kronohemmanen der redan blifvit bortgifna
eller försålda, måste man tills vidare bibehålla det dittills begagnade
sättet att anskaffa erforderligt manskap medelst utskrifning, ehuru hvarje
sådan alltid väckte missnöje hos allmogen, samt mångfaldiga
bedrägerier dervid förekommo ej mindre från adelns än från allmogens sida,
medelst falska uppgifter, föregifna sjukdomar, rymningar m. m. För
att emellertid söka få indelningsverket infördt, der sådant var
verkställ-bart, föreslog drottningen, att man en gång för alla borde bestämma
huru många ryttare frälseståndet och dess gårdar borde uppställa och
underhålla, samt att ständiga boställen derefter borde af adeln anslås
åt hvarje ryttare. Oxenstierna åtog sig att härom underhandla med
adeln, men tyckes ej haft framgång, ty något sådant indelningsverk för
den adeliga rusttjensten kom ej till stånd. Emellertid förbjöds genom
kungliga plakatet af den 30 September 1652 att skatteköpa sådana
hemman, som till militien blifvit anslagna, och genom kungliga brefvet
den 25 samt instruktionen för mönstringskommissarierne den 28
Februari 1653 förordnades, att ryttare och soldater ej fingo bebo andra
hemman, än dem de tjente för. Efter westfaliska freden blef för öfrigt
Sveriges krigsmakt betydligt minskad, emedan nästan alla de värfvade
trupperna afskedades, och genom bristande tillgångar i följd af
drottningens slöseri voro vid slutet af hennes regering hvarken hären,
fästningarna eller flottan i det skick de bort vara.
För embetsverken utfärdades åtskilliga nya ordningar och
föreskrifter, såsom en »fullmakt» af den 6 Juni 1649, genom hvilken
bergs-amtet erhöll namn af bergskollegium, med rättighet att resolvera om
manufakturverks anläggande, smidesflyttningar samt metall- och
mineralverks inrättande; en ny kansliordning af den 20 Juni 1651, hvari
utförligen bestämdes hvilka ärenden hvar och en af kansliets
tjenstemän hade att handlägga; en instruktion af den 23 Augusti 1651 för
kommerskollegium, med inseende öfver sjöfarten, handeln och
näringarna i Sverige och underlydande besittningar, samt en förordning af
den 3 Maj 1652 om hvilka ärenden skulle i kommerskollegium
handläggas, äfvensom ett kammarrevisionskontor blef år 1651 inrättadt
såsom en afdelning af kammarkollegium.
Statshushållningen var den svagaste punkten i Christinas styrelse,
i afseende hvarå hon blifvit mest klandrad och äfven mest förtjenat
klander. Fallenhet för slöseri tyckes hos Christina gått i arf från
modern, som var ökänd för sin misshushållning. Gustaf Adolf åter var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
