Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Kyrkan och presterskapet - Den svenska kyrkan under Christinas regering - Presterskapets privilegier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
512
Chr is tina.
bok, »på det vi», såsom det hette, »måtte derigenom skilja oss från
de hemliga calvinister, som sig under augsburgiska bekännelsen skyla».
Oxenstierna hade vid detta tillfälle trädt på presterskapets sida
och med sina vänner inom rådet kraftigt understödt dess
framställningar, hvarigenom ett slags förbindelse knöts mellan högadeln och
presterskapet; men detta visade dock ingen benägenhet att deltaga i
högadelns sträfvanden efter inskränkningar i konungamakten, hvilken
presterskapet, lika med de båda öfriga ofrälse stånden och äfven lika
med lågadeln, ansåg väl behöfva hela sin dåvarande omfattning för
att kunna motväga högadelns maktlystnad och det högst betydande
inflytande på regeringsärendena, den utöfvade genom rådet. Också sökte
drottningen, ehuru hon icke delade presterskapets stränga
renlärighets-sträfvanden, vinna detsamma genom ökade verldsliga fördelar, hvilket
äfven lyckades, ty under 1650 års riksdag trädde presteståndet åter i
spetsen för oppositionen mot adeln och stod troget på drottningens
sida, hvarför det ock belönades, då de privilegier, hvarom
presterskapet redan vid 1647 års riksdag fått löfte och hvilka den 20
September samma år blifvit utfärdade att gälla tills vidare, nu blefvo den 28
November 1650 slutligen faststälda.
Genom dessa privilegier erhöll presterskapet formlig bekräftelse på
sin rättighet att utgöra ett riksstånd samt betryggades i besittningen
af sina boställen så väl som i åtnjutandet af tionden samt sina öfriga
inkomster och rättigheter. Alla prest- och klockareboställen frikallades
från utskrifning, rotering, gästning och inqvartering. Presterskapets
iagfångna, ärfda, köpta eller byggda gårdar i städerna, med tillhöriga
ftgor och lägenheter inom stadens domvärjo, frikallades från alla
borgerliga besvär, så länge presterne sjelfve eller deras omyndiga barn
innehade dessa gårdar och lägenheter samt icke drefvo någon
borgerlig näring. Om prest ärfde eller annorledes lagligen förväfvade
skattejord, fick räntan deraf icke af kronan försäljas. Prestenkor skulle
hugnas med nådår och ega giftorätt enligt stadslag samt presters barn
ärfva efter stadslag, hvar deras egendom än vore belägen. Prest skulle
ej få fängslas utan efter laga dom, så framt han ej blefve gripen å
bar gerning. I regala pastorat skulle konungen tillsätta kyrkoherde,
efter vederbörande församlings och konsistorii hörande, inom de öfriga
egde biskopen tilldela duglige och gudfruktige prester, dock med
konsistorii vetskap och församlingens samtycke, »så att ingen, som
derutinnan bör vara intresserad, blifver förbigången och utesluten». Endast
för vigtiga och högst nödiga orsaker skulle huspredikanter hos adeln
få af biskoparne förordnas, men »ehvarest ridderskapet och andre i
riket bo samt icke något lag- och skäligt hinder kunna förebära, skulle
de, på de tider gudstjenster hålles, komma med sina tjenare och
husfolk tillstädes uti Guds hus och Herrans tempel samt der gudeligen,
androm till exempel, göra sina böner och gudstjenst, enkanneligen
der låta döpa sina barn begå Herrans nattvard, så ock förrätta
brudvigsel och kyrkogång efter barn i församlingens närvaro». Slutligea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
