Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Kyrkan och presterskapet - Presterskapets privilegier - Förändringar inom kyrkostyrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kyrkan och presterskapet.
513
förklarade drottningen att, »om någon biskop, superintendent, doctor
teologiæ eller eljest någon annan höglärd man vore, som länge hade
varit brukad vid akademien och andra förnäma tjenster och sitt
embete väl och troligen förestått, densamma vilje vi alltid hafva uti en
nådig ihågkommelse, att låta honom uti en och annor måtto verkligen
åtnjuta vår konungsliga nåd, när vi på behörigt sätt derom besökte
varda». Äfven tillerkändes biskopar och superintendenter frälsefrihet
för deras boställen, och presterskapets söner försäkrades om befordran
till andliga eller verldsliga embeten, »efter som hvar och en genom
väl använd tid uti lofliga studier och exercitier sig skickelig och
capa-bel gjort hafver».
Adeln såg med missnöje dessa privilegier, som inskränkte dess
patronatsrätt så väl som rättigheten att hafva egna huspredikanter,
samt gåfvo biskopar och superintendenter förhoppning om adlig
värdighet och prestsöner i allmänhet om befordran till rikets embeten;
men genom de undfångna privilegierna blef presterskapet närmare än
förut fästadt vid drottningen, hvilket ock visade sig redan vid 1652
års riksdag, då drottningen förlikt sig med adeln, och presteståndet
äfven genast visade sig villigt till dylik förlikning.
Svenska kyrkan hade för öfrigt genom de nya besittningar, som
tillföllo Sverige i Brömsebro-freden, fått ytterligare utsträckning och
presterskapet en motsvarande tillökning. Gotland bibehöll sin särskilda
superintendent, Hallands presterskap stäldes under superintendenten i
Göteborg, Jemtlands och Herjedalens under erkebiskopen. Då likväl
erkestiftet redan förut funnits alltför vidsträckt, emedan det omfattade
jemte Upland alla de norrländska landskapen och hela Lappland ända
till Enara träsk, hvadan äfven vid föregående tillfällen fråga varit väckt
om dess delning, hvilken efter stiftets nu vunna ytterligare utvidgning
blifvit ännu nödvändigare, så vidtogs en sådan år 1647, sedan stiftet
genom erkebiskop Paulini död blifvit ledigt, då alla landskapen norr
om Helsingland fingo en särskild superintendent, boende i Hernösand.
Sedan Carl IX var hertig öfver Vermland, hade detta landskap jemte
Vadsbo och Valla härad af Vestergötland haft en särskild i
Mariestad bosatt superintendent. Då denna bostad låg alltför aflägset från
Vermland, hade redan under förmyndarestyrelsen Oxenstierna
föreslagit, att superintendentens säte borde förflyttas till Karlstad, hvilket
förslag äfven verkstäldes, när embetet år 1646 blef ledigt.
Vid slutet af Christinas regering utgjordes sålunda svenska
kyrkans styrelse af erkebiskopen i Upsala, biskoparne i Linköping, Skara,
Strengnäs, Vesterås, Vexiö, Åbo och Viborg samt superintendenterna
i Kalmar, Göteborg, Karlstad, Hernösand och Visby.
Superintenden-ternes ställning i förhållande till de biskopar, af hvilkas stift de fått
vissa delar under sin uppsigt, var icke fullt bestämd. Dock ansågos
de vara i viss mån dem underordnade, ehuru de i allmänhet så inom
kyrkan som staten innehade samma rättigheter och skyldigheter som
biskoparne, men invigdes icke till sina embeten såsom dessa. Vanli-
Startäck ff. Bäckström. Ber. ur Sv. f/is t, V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
