Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Kyrkan och presterskapet - Frågan om ny kyrkoordning - Undervisningsverken - Ny skolordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Christina.
prestväldet» framhålla »presternes råhet och okunnighet, biskoparnes
slapphet eller egennytta, och huru lutherska presterskapet ville
likasom det katolska vara sin egen herre och domare, för att också kunna
lefva efter sin egen vilja». Emellertid, om presterskapet ifrade för
kyrkans sjelfständighet och oberoende af all inblandning från de
verldsliga myndigheterna, så förde det tillika fortfarande de talrikare
samhällsklassernas talan mot det mer och mer hotande adelsväldet.
Synnerligast skedde detta vid 1650 års riksdag, men vid den följande
tycktes presteståndet, vare sig af tacksamhet för de erhållna
privilegierna eller uppskrämdt af rättegången mot Messenierne, hafva
öfvergifvit allmogen för att åter närma sig adeln, sedan drottningen förlikt
sig med detta stånd, och det visade sålunda icke samma
sjelfständighet i sina politiska åsigter som i de kyrkliga. *)
Undervisningsverken.
Då Christina prisades såsom det lärdaste fruntimmer på sin tid
samt både älskade lärdom och äfven att se sig omgifven af lärda män,
hade man af henne bort kunna vänta ett synnerligt nit för
undervisningsväsendets utveckling, såsom det verksammaste medlet att befordra
lärdomen inom hennes rike. I början af hennes regering röjde sig
också åtskilliga bemödanden i denna riktning. De tre högskolorna i
Upsala, Dorpt och Åbo uppmuntrades af drottningen dels genom
gåfvor och dels genom den uppmärksamhet, hon egnade de lärde och
deras arbeten. Nya gymnasier inrättades i Göteborg och Hernösand
1648, vid några af de äldre gymnasierna ökades lärarnes antal, och
den 7 Augusti 1649 utfärdades en skolordning för hela riket. Under
senare hälften af sin regering åter visade Christina lika litet intresse
för detta som för andra allvarsamma ämnen, och den penningebrist,
som af hennes slöseri föranleddes, verkade förlamande på
undervisningsväsendet så väl som på de flesta delar af rikets inre förvaltning.
Genom 1649 års skolordning fingo elementarläroverken en
stadgad ordning och derefter äfven en bestämd aflöningsstat.
Lärarelö-nerne voro i allmänhet små, men samtlige lärarne fingo
befordrings-rätt inom kyrkan. Läroverken indelades i skolor och gymnasier, och
de förra tillökades med en s. k. skrifvare- eller apologist-klass.
Gymnasierna voro ett slags stiftsuniversitet, hvilkas lärjungar kunde
befordras till prester, utan att hafva genomgått högskola. Der
undervisades i teologi, grekiska och latin, logik, retorik, historia, fysik samt
de första grunderna af matematik och skaldekonst, äfvensom i
hebreiska språket, i afseende å hvilket valfrihet dock var medgifven.
Lektorn i fysik skulle äfven undervisa i logik och lektorn i historien
ålades att meddela undervisning i etik och politik samt att bibringa sina
l) Jfr Anjou^ Svenska kyrkans historia. Stockholm 1866, s. 140—146,
222, 451.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
