- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Femte bandet. Christina (1902) /
524

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Vetenskaperna - Teologi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

524

Chr is tina.

rikets i Stockholm år 1634 församlade biskopar, för hvilken han var
nära att blifva stäld till laga ansvar, det han undgick endast genom
att erkänna sin förseelse och bedja om tillgift. Sedermera vann han
en mera fördelaktig ryktbarhet genom flera arbeten i kyrkohistorien,
bland hvilka hans i Linköping 1642 utgifna svenska kyrkans historia
(Inventarium Ecclesiæ Sveogothorum) var länge det bästa
arbetet i denna väg. För öfrigt har han äfven utgifvit en exegetisk
sammanställning af de fyra evangelisterna, en förklaring öfver
uppenbarelseboken samt flera predikningar.

Isak Rothovius (.Rothoff’), född 1570, biskop i Åbo 1627, död 1652,
var, likasom Rudbeck, en orädd predikant, som icke skydde att säga
sanningen åt hvilken som helst. Då han i en år 1640 hållen
predikan förmanat ledamöterne i Åbo hofrätt att öfva bättre tillsyn öfver
sina underlydande, sände hofrätten sin fiskal till presidenten, med
klagan öfver att biskopen från predikstolen anfallit den kungliga rätten,
och vid ett annat tillfälle klagade djeknarne hos generalguvernören Brahe,
att biskopen gått alltför illa åt dem, men ingendera klagan ledde till
någon påföljd. I allmänhet var han en berömd predikant och har
äfven utgifvit ett stort antal predikningar, bland andra tjugu sådana
öfver Jeremiæ klagovisor.

Olof Laurelius, född 1585, Rudbecks efterträdare såsom biskop i
Vesterås 1647, död 1670, har utgifvit flera dogmatiska arbeten, bland
hvilka hans Syntagma theologicum, tryckt i Upsala 1641, länge
ansågs såsom ett af de yppersta verk öfver svenska kyrkans dogmatik.
Hans katechetiska »Spörsmål», som utgåfvos i Vesterås 1647,
begagnades länge och ofta vid religionsundervisningen, och hans sista arbete
»Kännemärken på en god lärare och åhörare uti Christi församling»,
utkommet 1669, mottogs med stort bifall.

Johannes Matthiæ, född 1592, Christinas lärare 1632, biskop i
Strengnäs 1643, död 1670, hvilken vi i det föregående vid flera
tillfällen omnämnt, var, likasom Rudbeck och Johannes Bothwidi, en af
sin tids mest berömde predikanter och tillika en ganska flitig författare,
som utgifvit 62 skrifter i andeliga ämnen. Han tillhörde dock ej,
så-såsom Rudbeck och Rothovius, de stränge straffpredikanterne, utan höll
sig mera till evangelium än till lagen. Huru han gjort sig misstänkt
för synkretism, hafva vi förut berättat och få framdeles tillfälle att
dertill återkomma.

Johannes Terserus, född 1605, teologie professor i Åbo 1642, i
Upsala 1647, biskop i Åbo 1659, i Linköping 1671, död 1678, var,
likasom Johannes Matthiæ, en mycket omtyckt predikant, hvilken äfven
predikade evangelium mer än lagen. Likasom Johannes Matthiæ låg
han ock i delo med det öfriga presterskapet, såsom ansedd att icke
vara fullt renlärig. Han var för öfrigt en ganska kunskapsrik man och
flitig författare, som utgifvit en ny öfversättning från grundtexten af de
båda första Mose böcker, jemte kommentarier öfver första Mose bok,

samt dessutom flera kyrkohistoriska afhandlingar en förklaring öfver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:44:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/5b/0556.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free