Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Vetenskaperna - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vetenskaperna.
529
den så rik på sagolika bragder som möjligt. Mellan de äldre och de
senare författarne i denna riktning var också egentligen ingen annan
skilnad, än att de förre skrefvo på latin och de senare på svenska.
Bland de författare, som under nu ifrågavarande tid bearbetat våra
häfder, bör i främsta rummet nämnas Johannes Messenius, hvars öden
vi förut berättat och som under sitt långvariga vistande i Kajaneborgs
och Uleåborgs fängelser skref sin Scondia illustrata, innefattande
i 15 tomer och 2 band Sveriges, Danmarks, Norges, Islands och
Grönlands både verldsliga och kyrkliga historia så väl under den mytiska
som under den historiska tiden, i hög grad okritisk och full af diktade
regentlängder för de äldre tiderna, men vittnande om vida mera kritisk
behandling af den nyare tidens tilldragelser och äfven om berömvärd
oveld i uppfattningen deraf. Han har äfven förtjensten af att hafva
varit den förste, som begagnat norska och anglosachsiska källor för
belysningen af Sveriges forntid, samt var för öfrigt icke blott den förste
svenske rikshistorikern, utan äfven Sveriges äldste fornforskare, topograf,
lagutgifvare och författare af historiska skådespel.
Laurentius Paulinus, erkebiskopen, hvilken vi förut lärt känna
såsom teologisk författare, har äfven gjort sig känd såsom häfdatecknare
genom sin Historia arctoa i tre böcker, tryckt i Strengnäs 1636 och
innehållande i första boken en skildring af jordens befolkning från
tidernas början; i den andra en Nordens naturbeskrifning jemte de
svenska regenternes historia från Magog till Gustaf Adolfs död, äfvensom
en kort kyrkohistoria och en jemförelse mellan de götiska och de fyra
verldsmonarkierna (den assyriska, persiska, grekiska och romerska), samt
i den tredje de utländske göternes bedrifter i Italien, Spanien m. m.
Johannes Loccenius, den förut omnämnde författaren till åtskilliga
arbeten rörande våra lagar, har äfven jemte några afhandlingar om
folkvandringarna och särskildt om de gamle göters och svears vandringar,
om skythernes, svearnes och göternes seder, statsförfattning m. m.,
samt om sveo-götiska antiqviteter, utgifvit en Sveriges historia, som
begynner med Bero III och i första upplagan af 1654 slutar med Erik
XIV:s samt i de öfriga med Carl X:s död. Likasom Loccenii arbeten
i allmänhet är äfven detta författadt på latin och lästes mycket, i
synnerhet utom Sverige, samt erhöll flera upplagor. Det berömmes för
stilistiska förtjenster, men röjer samma brist på kritik som de
historiska arbetena från denna tid i allmänhet.
Särskilda delar af Sveriges historia behandlades af Ægidius Girs,
assessor i Svea hofrätt, död 1639, författare till Gustaf I:s, Erik XIV:s
och Johan III:s krönikor, samt af Erik Tegel, Göran Perssons son,
riks-historiograf 1614, död 1636, författare till Gustaf I:s och till Erik XIV:s
historia. En särskild Erik XIV:s historia författades äfven af Johannes
Messenius, men blef aldrig tryckt. Rörande Sveriges fornminnen har
man frän denna tid åtskilliga arbeten af Johannes Bureus, som på detta
fält visade sig vida mera till sin fördel än på det filosofiska, af
Johannes Messenius, Joh. Loccenius, Johan Axehjelm, född 1608, assessor i
Starbäck o. Bäckström Ber. ur Sv. Hist. V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
