Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Vetenskaperna - Språkkunskap - Vitterhet och konst - Svenska språkets utbildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vitterhet och konst.
535
mångsidigare vetenskaplig verksamhet än förut, ehuru den ännu icke
vunnit en mera sjelfständig utbildning, utan hufvudsakligen var ett
återgifvande af hvad vid utländska lärosäten inom de särskilda
vetenskaperna åstadkommits, hvarföre man också under denna tid ej finner
någon svensk vetenskapsman med europeiskt rykte.
Vitterhet och konst.
Under den flitiga bearbetningen af de främmande och
synnerligast af de klassiska språken hade det svenska alltför mycket blifvit
lemnadt å sido, då de fleste svenske författares arbeten och deribland
nästan alla läroböcker skrefvos på latin. Den menliga inverkan häraf
på svenska språkets utbildning hade ej undgått Gustaf Adolfs
uppmärksamhet, och då han 1626 anbefalde professorerne i Upsala att
granska Forsii på svenska författade fysik, lade han dem tillika på
sinnet, huru det varit en af fornstaternas högsta berömmelser, att allt
hvad som rört vetenskaperna varit skrifvet på de särskilda folkens egna
språk, så att landets inbyggare kunnat från ungdomen öfva sig deri,
utan att, »såsom hos oss och andra omliggande nationer sker, behöfva
använda mera flit, omkostnad och arbete på främmande tungomåls
förstånd, genom hvilket man sedermera kan komma till kännedom om de
särskilda vetenskaperna, än på sjelfva vetenskaperna, för hvilkas skull man
måste lära de främmande tungomålen». De lärde män, hvilka konungen
anförtrott omsorgen, att bokliga konster måtte i fäderneslandet utspridas
och tillväxa, borde med flit derefter trakta, att äfven de, som icke hafva
råd och lägenhet att lära sig latin, måtte få på svenska de bokliga
konster som på svenska kunna trakteras. Sedermera blefvo ock flera arbeten
från latin och äfven från åtskilliga lefvande språk öfverflyttade på
svenska, och i synnerhet utmärkte sig riksrådet Johan Skyttes här ofvan
omnämnde broder Erik Schroderus såsom flitig öfversättare, äfvensom
flera arbeten än förut blefvo på svenska författade, men denna
svenska blef dock i allmänhet alltför mycket uppblandad med främmande
ord. I synnerhet var detta förhållandet med det språk, som
begagnades i bref och andra förtroligare meddelanden, samt i
embetsskrif-velser, hvilket, i följd dels af så många svenskars långvariga vistande
utomlands under krigen, dels af undervisningens meddelande på latin
vid de högre läroverken, dels af resorna utomlands för vinnande af
högre bildning, mottagit så många främmande lån, att det utgjorde en
ganska brokig samling af svenska, latinska, fransyska och tyska uttryck
*) Jfr Wieselgren, Sveriges sköna litteratur. I: 181—298; III: 168—397. —
Lcnströrri, Sveriges litteratur- och konsthistoria. Upsala 1841. — Hammarsköld.
Historiska anteckningar rörande fortgången och utvecklingen af det philosophiska
studium i Sverige. Stockholm 1821. — Riths, Svea rikes historia. Stockholm 1825,
IV: 545—557, m. A-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
