Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Vitterhet och konst - Svenska språkets utbildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vitterhet och konst.
537
Eder förnimma att edert procedere i fredtz tractaten är migh till
gott nöije» o. s. v. l)
Vi vilje icke trötta läsaren med ett längre utdrag, men böre dock
anmärka, att den långa meningen fortgår ännu en hel tryckt sida
längre än der vi afbrutit den. När sjelfva den klassiskt bildade
Christina kunde skrifva en svenska med så uttänjda meningar, så stafvad
och så komma terad, väcker det mindre förundran att af Ebba Brahe,
hvilken, såsom dotter af Sveriges främste grefve och högste embetsmän,
riksdrotsen grefve Magnus Brahe, och gift med riksmarsken grefve
Jakob De la Gardie, väl kan betraktas såsom den förnämsta damen i
riket näst konungahuset, finna ett till hennes son Magnus Gabriel De
la Gardie stäldt bref af följande lydelse: »Min hak (hjertans allra
käraste) sån si till du kan förskafa digh en skön liten hun ågh et par
små papgåier ågh sän vår drånigh hon har befalt migh skrifa digh till
där åm ågh skrif palsgrefen 2) dän unga här gösta 3) ogh här erik
åxen-stiärna 4) til där har du goda väner af dem däd är en så stor
förtrogen vänskap sedan dråstens 5) död upräta melan kanslären ågh din
här far at han aldrig kan störe vara gud upehåle dåm vid lif ågh
hälsa och beuare dåm för all olycka nu gud befaler jagh digh min
a k sån han une migh snart goda tidender från digh af ståkhålm i
hast dän 19 Desämer Anno 1640
din troghne k mor in i min död
Ebba Braa. 6)
Man finner häraf, att grefvinnan Ebba gått ännu ett steg längre
än drottningen och frigjort sig från all kommatering, likasom hon bragt
osäkerheten i stafning ända derhän att ej stafva rätt ens sitt eget
namn. Hon synes emellertid ej hafva erhållit någon mera
kunskapsrik bildning, men att Christina, som haft en Johannes Matthiæ till
lärare och redan hade läst både Polybios och Thukydides på grekiska
samt en hel mängd latinska författare, likväl skref svenska så, som af
det anförda brefvet synes, visar bäst huru liten vigt man ännu fäste
vid studier i och förmågan att behandla fäderneslandets språk. Hos
de akademiskt bildade männen finner man visserligen mera
följdriktighet i stafningen, ehuru den icke synes byggd på några språkliga
grunder, och äfven mera ledighet i periodbyggnaden; men i allmänhet är
en konstnärlig behandling af svenska språket från denna tid ganska
sällsynt.
Början gjordes likväl nu till en vetenskaplig behandling äfven af
detta språk. Den här ofvan omnämnde fornforskaren Johan Bureus
*) Se Handlingar rörande Skandinaviens historia. III: 121.
s) Carl Gustaf, då nyss återkommen från en utrikes resa, hvarunder Magnus
De la Gardie med honom sammanträffat.
3) Gustaf Oxenstierna, son till riksskattmästaren.
4) Rikskanslerns yngre son.
6) Riksdrotsen Gabriel Oxenstierna, död i November 1640.
’) Se Handlingar rörande Skandinaviens historia. XVIII: 371.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
