Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Seder och lefnadssätt - Råhet i sederna - Christinas inverkan på förändringen i sederna och lefnadssättet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 TO
Christina.
länge på marken och brottades, hvarunder den ene sökte bemäktiga
sig den andres värja, till dess de blefvo så trötte att de måste släppa
hvarandra, men skulle åter mötas, så snart Tott finge sig en ny värja.
Knappast förgick en månad utan någon duell. Det gick slutligen så långt,
att äfven kammarpagerne manade ut hvarandra. Lille Anders
Torstensson, då 13 år gammal, son till fältmarskalken, slogs med den
likaledes trettonårige Hans Wachtmeister, sedermera den berömde
amiralen, Carlskronas anläggare, men blefvo åtskilde, innan de hunno
skada hvarandra med sina »små plitar».
Samma råhet röjde sig äfven i samtalsspråket, hvars förråd af
oqvädinsord växte till en förvånande grad, såsom man finner af
Samuel Brasks dramer, och den saknades icke heller hos de lärde fäderne
vid de svenska lärosätena, hvarom tvisterna mellan Messenius och
Rudbeck, så väl som flera andra från äfven de senare åren af
Christinas regering, lemna öfvertygande bevis.
Man bör likväl, när man bedömer sederna och lefnadssättet
under Christinas regering samt hennes egen inverkan derå, icke glömma
att råheten var ännu större förut, i följd af otillräckliga
bildningsmedel, hvilka under hennes fars och hennes förmyndares så väl som
under hennes egen styrelse blefvo betydligt förbättrade, samt att den
fortfarande råheten väsentligen föranleddes af ovanor, hemförda från
fältlifvet, hvilka det ej stod i Christinas makt att motverka. Hon
verkade dock icke obetydligt för åstadkommande åtminstone af en yttre
förfining, och äfven de, som strängt klandrat henne i öfrigt, hafva
erkänt, att vid hennes hof rådde en ridderlig belefvenhet, den man ej
förut funnit vid svenska hofvet. Det är visserligen troligt, att den hos
de flesta ej sträckte sig längre än till en polering på ytan och att
derunder ännu mycken inre råhet var qvar; men man kunde svårligen
vänta, att någon mera genomgripande förfining skulle så hastigt
åstadkommas, och i alla fall var alltid något vunnet äfven med denna
polering. Likaså visar, såsom vi redan anmärkt, 1644 års
öfverflöds-förordning att äfven före Christinas anträde till regeringen rätt mycket
öfverdåd röjde sig i lefnadssättet och att detta var i allmänhet af gröfre
art än de förlustelser hon införde och uppmuntrade, hvilka med all
sin flärd dock alltid hade några förädlande beståndsdelar. Att de
voro ännu kostsammare och i synnerhet att de förekommo oftare än
de förra större tillställningarna är nog troligt; men så voro de ock
inskränkta till en vida mindre krets af hofadeln och några hemkomna
bland det högre krigsbefälet, som riktat sig under kriget, hvaremot
största delen af den äldre högadeln, så väl som största delen af adeln i
allmänhet, icke deltog deri och naturligtvis ännu mindre de öfriga stånden.
Hvad som deremot med mera skäl kan läggas Christina till last,
var införandet af utländska bruk, hvilka, långt ifrån att vara en
förbättring, voro snarare en försämring af de förut rådande. Så var det
vid hennes anträde till regeringen allmänt brukligt inom hennes rike
att Stiga tidigt upp om morgnarna och gå tidigt till sängs om aft-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
