Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Christinas samtida: Konungahuset - Maria Eleonora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 TO
Christina.
den, bragte hennes penningeställning i ständig oordning, så att
regeringen måste betala flera af hennes skulder, men fordrade också med
detsamma att få ordna hennes hushållning, i hvilket afseende Axel
Oxenstierna under hösten 1637 infann sig å Gripsholm. Med sin
vanliga skarpsynthet upptäckte han genast rätta förhållandet med
hennes affärer och fann, att hon ännu hade en årlig inkomst af 50,000
rdr, samt att hennes skulder icke voro synnerligen stora, men att hon
bedrogs af förpaktare och betjening. Han rådde henne derföre att skaffa
sig en verksam och pålitlig hofmarskalk samt yrkade dessutom att hon
borde i sin tjenst begagna endast svenskar, i stället att hennes hofstat
dittills utgjorts till största delen af tyskar.
Enkedrottningen kände emellertid allt större vantrefnad i Sverige
och hennes längtan att få återvända till sitt hemland blef allt starkare.
Hennes broder, kurfursten Georg Wilhelm af Brandenburg, var likväl den
tiden i öppen fiendskap med Sverige, och svenska regeringen ville
derför icke medgifva, att hon finge begifva sig till honom. Då började
hon hemliga underhandlingar med konung Christian IV i Danmark,
hvilken hon gaf förtroende om sin afsigt att i hemlighet fly från Sverige,
och han lyssnade äfven villigt till hennes klagomål öfver svenska
regeringen samt lofvade att, så snart hon väl vore kommen ur Sverige,
besörja om hennes resa till Preussen; men vid verkställigheten af
hennes flykt ville han ej biträda, utan öfverlemnade dess utförande åt
hennes egen fintlighet. Dock lät han två danska krigsfartyg kryssa under
Gotland för att taga henne ombord, derest hennes flykt lyckades. Då
hon i Juli 1640 fick veta, att ett af dessa fartyg varit synligt i skären
vid Nyköping, beslöt hon utföra sin länge hysta föresats och gick
dervid till väga med en slughet och raskhet, dem ingen tilltrott henne.
Redan från längre tid tillbaka hade hon plägat i hvarje månad hålla
tre dagars fasta, under hvilken hon var med sin kammarfru instängd
i sina rum, försedd med nödiga lifsmedel. Ingen erhöll under dessa
dagar tillträde till henne, och hennes hofpredikant fick hålla den
dagliga bönen utanför dörren. Den 23 Juli förklarade hon för sitt hoffolk,
att hon denna gång ämnade fördubbla den vanliga fastetiden och
sedermera upphöra med denna andaktsöfning. Hon sade tillika, att hon
efter fastetidens slut ville från Gripsholm, der hon nu befann sig, flytta
till Strömsholm, dit hon sände sin hofmarskalk att ordna allt för
hennes mottagande. Derefter befalte hon, att lifsmedel för sex dagar skulle
föras in i hennes rum, och under följande natten smög hon sig från
detta in i trädgården, till hvilken en tät löfgång ledde från de af
enkedrottningen bebodda rummen, och kom så till stranden samt rodde på
en båt öfver den lilla viken, vid hvars andra strand några af hennes
tyska hoftjenare höllo sadlade hästar i beredskap. Här steg
drottningen till häst och skyndade, åtföljd af sin kammarfru, sin stallmästare
och en dansk målare, nedåt skärgården, der ett af hennes hofmästare
förhyrdt danskt fartyg väntade henne. Under vägen gaf hon sig ut
för en borgaredotter från Nyköping och målaren för sin fästman. Hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
