Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Embetsmännen - Fredrik Stenbock - Gustaf Oxenstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 TO
Christina.
garne och fann döden under nästa anfall mot fienden. Stenbock
upptogs, svårt sårad, från slagfältet och måste tills vidare lemna
krigstjen-sten samt insattes i stället såsom assessor i Göta hofrätt. Under
danska kriget gick han dock åter i krigstjenst såsom öfverste för
adelsfanan och hade utmärkt sig i flera strider mot danskarne, då han den
24 Januari 1645 inkallades i rådet, der hans tjenstgöring likväl ej
begynte förr än i Maj samma år. Sedermera blef han president i Göta
hofrätt 1648 och lagman i Tiohäraders lagsaga i Småland 1650.
Följande året frånträdde han sitt presidentembete, men erhöll samma år
greflig värdighet, med Seglora socken, .72 hemman,; till grefskap och
med tillsägelse att skrifva sig grefve till Bogesund (nu Ulricehamn), i
hvars närhet hans grefskap var beläget. De många och stora
förläningar, han för öfrigt erhöll, hafva vi förut omtalat. Han fick dock ej
länge glädja sig åt besittningen deraf, ty han afled redan i Juli 1652,
men hans enka, Katarina De la Gardie, en dotter till riksrådet Johan
De la Gardie, fick, såsom äfven redan är nämndt, mottaga nya och
ganska rika prof på drottningens frikostighet, hvartill hennes nära
slägtskap med drottningens dåvarande gunstling Magnus Gabriel De la
Gardie väl var hufvudsakligaste anledningen, likasom äfven till de
ynnestbevis, som tillfallit hennes man, hvilken visserligen var en modig
krigare, men för öfrigt ej gjort riket sådana tjenster, som motsvarade
dessa så frikostigt utdelade ynnestbevis. , .
Gustaf Oxenstierna, friherre till Tyresjö och Forssa, son till
riksdrotsen Gabriel Oxenstierna och brorson till rikskanslern, var likaledes
en bland de förste riksråden Christina utnämnde. Han var född 1613.
Hans ungdomsöden äro okända, men år 1639 finner man honom redan
vid 26 års ålder såsom landshöfding öfver Vestmanland, Silfver- och
Jernbergslagen, och år. 1642 förflyttades han till Reval såsom guvernör
öfver Estland. Här gjorde han sig känd såsom en vaksam och
verksam styresman samt blef i Januari 1645 inkallad i rådet och då tillika
utnämnd till rikskansliråd, i hvilken egenskap han hade att, under
rikskanslerns sjukdom eller annat förhinder, föra ordet i kansliet. Följande
året blef han äfven häradshöfding öfver Stora och Lilla Savolaks’
härad, hvilket dock ej förutsatte någon tjenstgöring, utan endast
rättighet att uppbära inkomsterna. Äfven hans tjenstgöring inom rådet och
kansliet blef ej långvarig, ty han afled redan i Maj 1648 och blef i
November 1651, efter sin död, jemte sina bröder utnämnd till grefve
àf Croneborg, hvilken värdighet dock endast kom hans döttrar till godo,
ty han efterlemnade inga söner. Han var sedan Februari 1643 gift
med Maria Sophia De la Gardie, dotter till riksmarsken och yngre
syster till Magnus Gabriel De la Gardie. Att döma af ett ännu
befintligt porträtt, har Gustaf Oxenstierna varit en ovanligt groflemmad man,
med eldrödt, borstlikt hår och i allmänhet af ett föga intagande yttre.
Hans hustru var deremot en af de största skönheterna på sin tid och
skall i detta hänseende öfverträffat till och med sin mor Ebba Brahe
i hennes ungdom. Hon har också gjort sig vida mera känd än sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
