Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Embetsmännen - Conrad von Falkenberg - Johan Rudbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Embetsmännen: Conrad von Falkenberg. Johan Rudbeck. 613
blef häradshöfding i Hollola härad i Finland. I November 1637
befordrades han till landshöfding öfver Kalmar län och Öland samt gjorde
sig snart känd såsom en bland Sveriges dugligaste landshöfdingar. Han
visade synnerlig omvårdnad om sitt läns bästa, men icke mindre nit
för bevakande af kronans rättigheter. Redan under sin tjenstgöring i
kammarkollegium hade han upptäckt och beifrat åtskilliga försnillningar
från kronan, äfven af landshöfdingar, som fingo efterräkningar på 6,
10 à 12,000 daler s. m., hvarigenom han fått många ovänner. När
han sjelf blef landshöfding, höll han strängt efter så väl underlydande
tjenstemän som äfven adeln och bönderne inom länet, att intet
underslef fick begås. Genom allt detta gjorde han både sig och sina
fiska-ler så fruktade, att det blef ett allmänt gängse ordspråk: »Gud bevare mig
från tre F, från fan, fiskalen och Falkenberg!» För alla inom Kalmar
län och Öland, som icke hade rent samvete, var det derföre
synnerligen välkommet, att den stränge landshöfdingen i April 1651 blef
riksråd och således erhöll en annan verkningskrets. Han fick likväl nu
åter tjenstgöra inom kammarkollegium, der han grundlagt sitt rykte
och dit han återkom som rikskammarråd 1652, men afled redan i
Maj 1654.
Från statens högsta embetsmän öfvergå vi nu till kyrkans, bland
hvilka främsta rummet, om icke med hänseende till värdigheten, dock
otvifvelaktigt till hvad han uträttat, tillkommer den i det föregående
vid flera tillfällen omnämnde Johan Rudbeck. Hans slägt härstammade
från Holstein, der stamfadern, riddar Oxe Ovessen år 1380 var
»jorda-drottur» öfver en trakt, kallad Rudbeck. Dennes afkomling i sjette
ledet, Johan Pedersson Rudbeck, flyttade till Sverige och dog 1603
såsom stadsskrifvare i Örebro. Sonen, Johan Rudbeck eller Johannes
Rudbeckius, såsom han sedermera sjelf kallade sig, enligt den tidens
sed hos dem, som fått en lärd uppfostran, att gifva latinsk ändelse åt
sina namn, var född den 3 April 1581, kom i sitt sjunde år i Örebro
skola och på sitt fjortonde till Strengnäs gymnasium samt blef student
i Upsala 1598. Sedermera fortsatte han från 1602 sina studier i
Wittenberg, der han följande året blef, 22 år gammal, med stort beröm
promoverad till filosofie magister. Efter att sedermera hafva besökt
äfven andra tyska universitet, blef han vid hemkomsten utnämnd till
professor i matematik vid Upsala högskola 1604, men reste 1607 å
nyo ut till Wittenberg, der han höll föreläsning i logik med sådant
tillopp af åhörare, att han både från Altdorff och Würzburg fick
anbud att blifva professor. Han försakade dock dessa kallelser och
återvände till fäderneslandet, der han utmärkte sig vid det offentliga
samtal, hvilket calvinisten Forbesius, på Carl IX:s befallning, anstälde med
teologerne i Upsala, rörande de calvinska lärosatserna. Vid detta
tillfälle bragte Rudbeck genom sina skarpsinniga frågor och motbevis
calvinisten i sådant trångmål, att detta väsentligen bidrog till samtalets
för calvinismen mindre fördelaktiga utgång, hvilket åter skall hafva
föranledt Carl IX att frånträda tanken på dess införande i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
