Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Embetsmännen - Johan Rudbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enibestmännen: Johan Rudbeck.
617
ling, som hade en skola sedan de forna Tuna biskopars tid, kunde endast
Fellingsbro och Munktorps församlingar förses med skolor; men
Rudbeck uppmanade presterskapet, både vid prestmöten och visitationen
att afskaffa onyttige klockare och i stället antaga djeknar, som kunde
blifva barnlärare samt derjemte sköta klockare tjensten.
Vesterås hade äfven att tacka Rudbeck för två inrättningar, som
voro på en gång undervisnings- och välgörenhetsanstalter, men som
båda förföllo efter hans död. Den ena var en »pigeskola», der unga
flickor erhöllo undervisning samt tillika under sin lärotid fingo mat
och kläder. Läraren skulle vara gift, och hans hustru, kallad
»läromoder i pigeskolan», sköta ungdomen, deltaga i undervisningen och
öfva flickorna i qvinnoslöjder. Den andra inrättningen var ett
»upptuktelsehus» eller barnhus, der fader- och moderlösa barn blefvo
upptagna samt försedda med föda, kläder och undervisning. Det hade
sin inspektor, sin matmoder samt nödig betjening.
De vid Rudbecks tillträde till biskopsembetet högst förfallna
hospitalshusen i Vesterås blefvo genom hans försorg nybyggda under åren
1620—1625 samt antalet af der underhållna fattiga och sjuka nära
fördubbladt — hospital voro nemligen den tiden på en gång
fattighus och sjukvårdsanstalter. En sådan tillökning hade blifvit
tilJväga-bragt dels genom hans egna och andras gåfvor, men i synnerhet
genom den ordning han införde i förvaltningen. Sjelf förde han
hospitalets räkenskaper med en noggrannhet, som är förvånande hos en man
med så mycket att tänka på för öfrigt. Hans ännu befintliga
anteckningar visa, huru många lispund kött fallit af slägten; huru mycket
talg, korf och palt man deraf fått; huru många kakor bröd det blifvit
på sädestunnan; hvad de vägde, sedan brödet blifvit torrt o. s. v.
Sjelf höll han ock öfver hospitalshjonen förteckningar, noga upptagande
allt hvad som rörde hvar och en särskildt. Han inskränkte sig dock
ej härtill, utan inrättade jemte det större hospitalet ett mindre, kalladt
domkyrko-hospitalet, hvartill tomt köptes och hus byggdes, och hvarest,
utom stadens fattige som der vårdades, äfven nödlidande främlingar,
som kommo till orten, erhöllo för viss bestämd tid herberge och
underhåll.
Sina mest omfattande omsorger egnade dock Rudbeck de kyrkliga
förhållandena inom stiftet. Han införde der en ny kyrkoordning,
emedan den gamla af år 1571 blifvit olämplig. Tvänne gånger om året
höll han prestmöten, den ena gången med pastorer, den andra med
kapellaner, af hvilka hvar och en skulle vara beredd att hålla både
predikan och disputation. Deremellan anstälde han visitationer i alla
församlingar, hvarunder han förde förteckning, upptagande för en och
hvar dess särskilda egenskaper, icke allenast öfver lärarne utan äfven
öfver sådana åhörare, hvarå han ansåg uppmärksamhet böra fästas.
Sällan bortgaf han pastorat eller tillsatte prostar, utan att vid de
årliga mötena höra samtliga presterskapet deröfver, likasom han äfven
gerna begärde dess råd och derigenom gjorde det benägnare att mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
