Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Embetsmännen - Laurentius Paulinus Gothus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Embetsmännen: Laurentius Paulinus Gothus.
Påfwel Pedersson, var smed och tillika stadens borgmästare. Efter hans
förnamn kallade sig sonen Paulinus och efter sin farbroder,
erkebiskopen Laurentius Petri Gothus, antog han tillnamnet Gothus. Fadern,
som synes varit en välmående man, höll sonen i Söderköpings och
Linköpings skolor samt troligen äfven någon tid vid Upsala akademi,
hvarefter han lät honom resa ut för att, likasom den tidens adlige
ynglingar, fullborda sin uppfostran utomlands. Den unge Paulinus blef
ock student i Rostock 1588 och promoverad magister i Helmstedt 1592.
Återkommen till fäderneslandet, deltog han i Upsala möte 1593 samt
blef professor i dialektik samma år och i astronomi 1596. Sedermera
var Paulinus promotor vid den första magisterpromotionen i Upsala
1600 och utnämndes följande året till teologie professor, då han äfven
var universitetets förste rektor. När biskop Bellinus i Vesterås 1606
afsattes af Carl IX för det han hos sig hyst jesuiten Petrus Petrosa,
kallades Paulinus till biskop i Vesterås, men råkade med detsamma
genom afundsmäns förtal i onåd hos konungen, så att han icke allenast
gick miste om biskopsstolen, utan äfven nedlade sin professorsbefatt?
ning och flyttade ut till sitt lilla præbendepastorat Näs, der han lefde
i all stillhet och föresatte sig att ej söka någon vidare befordran.
Onåden så väl som föresatsen varade dock ej särdeles länge, den senare
likväl längre än den förra. En stor komets uppträdande på himlen
hade gjort konungen orolig, men Paulinus lugnade hans farhågor genom
sin af oss förut omnämnda »kometspegel», som dock ej utgafs från
trycket förr än några år senare, och Carl IX erbjöd honom nu åter
först Vesterås och sedan Åbo biskopsdöme, men han undanbad sig
båda, emedan han ansåg Bellinus orättvist afsatt och emedan biskopen
i Åbo Ericus Erici skulle afsättas för att efterträdas af Paulinus. Att
innehafvaren af ett obetydligt pastorat af sådana betänkligheter afsäger
sig tvänne biskopsdömen, är väl temligen ovanligt och så mycket mera
hedrande för Paulinus. Han fick likväl snart sig erbjudet äfven ett
tredje, då Skara stift blef ledigt genom biskop Kenicii utnämning till
erkebiskop i Juni 1609. Denna kallelse hade Paulinus inga så
beskaffade skäl att undanbedja sig, men skickades med detsamma, jemte
riksråden grefve Magnus Brahe och Nils Bielke samt den nye
erkebiskopen, såsom sändebud från konungen till Lifland, och då under tiden
Strengnäs stift blifvit ledigt genom biskop Petri Jonæ död, gaf
konungen detta biskopsdöme åt Paulinus, för att hafva honom sig närmare
än om han stannat i Skara. Under de 26 år, Paulinus sedermera
utöfvade biskopsembetet i Strengnäs, gjorde han sig så berömd både
genom sin embetsutöfning och genom en mängd utgifna skrifter, att, när
erkestiftet, genom Kenicii död 1636, blef ledigt och regeringen ej ville
gifva det åt Rudbeck, var nu den 70-årige Paulinus den ende, som
kunde ställas vid sidan af en sådan medtäflare. Likasom Rudbeck
inom sitt stift, hade äfven Paulinus inom sitt arbetat mycket och med
stor framgång för utbredande af gudsfruktan, ordning och kunskaper.
Under hans ledning hade ett gymnasium blifvit 1626 i Strengnäs in-
Starbäck o. Bäckström, Ber. ur Sv. Hist. V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
