Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Embetsmännen - Laurentius Paulinus Gothus - Johannes Bothvidi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 TO
Christina.
rättadt och dermed förenade Paulinus ett prestseminarium, likasom
Rudbeck med det i Vesterås. Äfven i öfrigt nedlade han särdeles
mycken möda vid ledningen af det nya läroverket, författade flera af
de läroböcker, som der begagnades, samt utgaf dem äfven sjelf från
ett för sådant ändamål anskaffadt tryckeri. I nit för presternes
bildning och församlingens bästa täflade han äfven med Rudbeck, ehuru
han visserligen icke hade dennes öfverlägsna kraft; men så gick han
också mera fogligt till väga och fick ej så många ovänner som den
myndige och sjelfrådige biskopen i Vesterås.
Såsom erkebiskop möttes Paulinus i början af en viss ovilja så
väl inom stiftet, der Rudbeck hade många vänner och Paulinus vid
valet ej fått någon röst, som vid universitetet, der han, såsom ifrig
ra-mist, hade aristotelisterne emot sig, bland hvilka i synnerhet
domprosten Wallius var så svår mot den nye prokanslern, att denne 1638
skref till rikskanslern: »Hjelper mig för Jesu namn ifrån Wallius!»
Från honom hjelptes han ock innan kort af en högre hand, ty Wallius
dog redan i Juni samma år, och genom sin nitiska, men tillika fogliga
embetsutöfning samt sitt milda, älskliga väsende gjorde sig Paulinus
snart lika omtyckt inom erkestriftet, som han varit inom sitt
föregående biskopsdöme.
Redan innan Paulinus blef erkebiskop hade han varit
presteståndets talman vid riksmötena åren 1634, 1635 och 1636 samt var det
sedermera vid alla de följande riksdagarna till och med år 1644.
Såsom erkebiskop utarbetade han äfven en kyrkolag för hela riket, utgaf
1640 ett program till alla teologie studerande, med skärpta fordringar
för inträdet på den presterliga banan, framlemnade vid 1640 års
riksdag förslag så väl till ny kateches som till en psalmbok för hela riket,
hvilket förslag dock genom Rudbecks motstånd ej blef antaget, samt
höll ännu vid 80 års ålder visitationer långt uppe i Lappmarken, der
inga vägar då funnos.
Hans mångsidiga författareskap är förut omtaladt, och vid
öfversigten af den vetenskapliga verksamheten under tiden från Gustaf Adolfs
död till Christinas tronafsägelse hafva vi funnit Paulinus såsom både
teolog, psalmförfattare, filosof, historiker och äfven utgifvare af ett
astronomiskt arbete. Hans talrika skrifter röja visserligen intet öfverlägset
snille och äro icke heller fria från fördomar; men de vittna om stor
beläsenhet och i synnerhet om ovanlig arbetsförmåga ännu under de
sista åren af hans lefnad, då de 80 åren väl bort kunna mana till hvila.
Paulinus dog den 29 November 1646 och begrofs i Strengnäs
domkyrka, der han 30 år förut åt sig inredt en graf och der en grafvård
ock är öfver honom upprest. Hans son Johan blef, jemte sina båda
äldsta systrar, för faderns förtjenster adlad 1654, med namnet
Olive-crantz, erinrande om faderns milda, fredälskande sinnelag.
Johannes Bothvidi, hvilken, likasom Rudbeck och Paulinus, var en
bland de verksammaste af den svenska kyrkans styresmän under nu
ifrågavarande tidskifte, föddes 1575 i Norrköping, der hans far, Both-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
