Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Industriidkare - Louis De Geer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 TO
Christina.
samtna nya privilegier, med rätt till handel å utrikes orter; år 1623
anlade De Geer en harnesktillverkning, som sedermera, när detta
försvarsvapen mer och mer kom ur bruk, förvandlades till ett
gevärsfaktori, och år 1627 lät han genom De Besche der upprätta ett
mes-singsbruk, hvars tillverkning snart blef ganska betydande. Regeringen
medgaf tullfri utförsel af vapen, hvarefter Norrköpings handel än mera
tilltog. Der, bland alla sina nya anläggningar, valde ock De Geer sin
bostad, när han år 1628 för första gången besökte Sverige. År 1641
blef staden betydligt utvidgad efter en ny plan, och för de många
ditflyttade utländningarne invigdes Tyska kyrkan, hvars pastor sedan 1643
aflönades af De o Geer. För de reformerte hölls särskild gudstjenst i
De Geers hus. År 1650 räknade staden 5,000 invånare.
De Geers egendomar inom Sverige inskränkte sig icke till
Finspong med dess underlydande och till anläggningarna i Norrköping.
Äfven Skyllbergs bruk i Nerike blef af honom anlagdt och ett
stång-jernssmide der inrättadt. Ännu större besittningar förvärfvade han,
då Dannemora grufva, jemte Löfsta, Österby och Gimo bruk år 1626
utarrenderades af kronan till honom och De Besche samt från 1633
till honom ensam. De hade förut genom oredlig eller oskicklig
förvaltning gifvit kronan ringa inkomst, men erhöllo nu snart nog ett
ojemförligt högre värde genom förbättrad grufdrift och införande vid
bruken af wallonsmidet i stället för det förra osmunds-smidet. Det
var ock för De Geer af synnerlig vigt att komma i ständig besittning
af alla dessa till honom förpantade eller utarrenderade egendomar, och
så snart det under förmyndarestyrelsen blef beslutad t, att kronogods
finge försäljas, anmälde sig De Geer såsom köpare till de egendomar
han innehade, samt erbjöd såsom betalning sin fordran hos kronan,
uppgående till öfver 118,000 rdr. Då emellertid endast svenske
frälsemän fingo köpa kronogods, sökte ock De Geer blifva svensk adelsman,
hvilket han äfven blef 1641, ehuru icke utan motstånd inom rådet,
der man ogerna ville åt den holländske köpmannen lemna plats å
riddarhuset. Man kunde dock ej förneka hans stora förtjenster om
svenska jerntillverkningen så väl som om andra industriföretag inom
riket, hvilket ock i hans adelsbref omnämndes, och sedan han sålunda
blifvit berättigad att köpa kronojord, försåldes till honom redan samma
år Finspong med dess län, 79V2 hemman, Skyllbergs bruk i Nerike
samt Dannemora grufva med 5 x/2 hemman i Dannemora socken, och
1643 köpte han Löfsta, Österby och Gimo bruk för 123,722 rdr,
hvarvid köpeskillingen bestämdes till en summa, hvars årliga ränta efter
4Y2 procent motsvarade den inkomst dessa egendomar gifvit kronan.
När Christina blifvit myndig, bekräftade hon 1646 för evärdeliga tider
hela köpet, dock måste De Geer nu ytterligare erlägga 62,459 rdr.
De stora tjenster, De Geer genom utrustandet af en särskild flotta
gjorde Sverige under kriget mot Danmark, hafva vi förut omtalat. Vid
krigets slut uppgaf han sin fordran för dessa rustningar till 2 millioner
rdr och begärde Medelpad i pant derför, men fick endast gods i Hal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
