Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Industriidkare - Louis De Geer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriidkare: Louis De Geer.
63»
land till ett värde af 50,000 rdr i afbetalning jemte löfte om det
öfriga vid bättre tider. Sådana kommo dock aldrig, och då han gjorde
påminnelse, svarade man honom att hans räkning var alldeles för hög.
Då erbjöd han sig att efterskänka 950,000 rdr, blott en återstående
million betaltes, men äfven den förblef obetald. Han fortfor emellertid
att gagna det land, af hvilket han ansåg sig så illa lönad för sina
uppoffringar. Vi hafva i det föregående visat huru det afrikanska
kompaniet af honom bildades och Sverige derigenom fick besittningar i Afrika,
der också en udde å Guineakusten blifvit uppkallad efter honom.
Äfven förestod han under flera år kopparkompaniet och förbättrade
derunder bearbetningen af denna metall. Enligt hans anvisning började
ock svenska regeringen att på flottan begagna kanoner af jern i stället
för de dyrare af koppar, och tillverkningen af kanoner så väl som af
handvapen dref han så framåt, att Sveriges utförsel deraf blef ganska
betydande. Så t. ex. bestälde engelska regeringen år 1654 på en gång
1,500 kanoner från De Geers gjuterier. Vid flera tillfällen blef han ock
i frågor rörande handel och näringar af regeringen rådfrågad.
De Geer dog den 19 Juli 1652 i Amsterdam, der han alltid hade
sitt egentliga hem, ehuru han ofta och långa tider vistades i Sverige.
Han var ej storväxt, men starkt byggd och något fetlagd. Ansigtet
och i synnerhet blicken röjde klokhet och allvar. I sina
penningeförhållanden till svenska regeringen beskyldes han att taga väl betaldt,
men gick likväl alltid till väga med synnerlig redbarhet, och ehuru
hans ovänner vid tvänne tillfällen anklagade honom att föra falska
räkenskaper, visade det sig dock vid undersökningen, att han utan all
anledning blifvit derför beskyld. Också omfattades han både af Gustaf
Adolf, Axel Oxenstierna, Jakob De la Gardie och Per Brahe med
synnerlig välvilja och aktning. Att han så illa lönades för sina stora
uppoffringar under danska kriget, blifver alltid en fläck på Christinas
regering, ehuru å andra sidan det väl icke heller kan nekas, att de
fördelar, De Geer i öfrigt förstod i Sverige tillvinna sig, väl uppvägde de
lidna förlusterna. En djup, allvarlig gudsfruktan samt en deri grundad
högst omfattande och storartad välgörenhet äro förtjenster, dem äfven
hans ovänner och afundsmän icke kunnat förneka. Van att noggrant
föra bok med alla sina fordringsegare och gäldenärer, förde han en
sådan äfven med vår Herre, till hvilken han alltid villigt erkände sin
skuld. Hans anteckningar och räkenskaper visa, huru i hvarje
bekymmer, vare sig öfver egen eller barnens sjukdom, öfver utevarande
fartyg eller då han, under sina många resor, råkade i lifsfara, utfäste han
alltid någon viss summa, som skulle utbetalas till de fattige, om allt
ginge lyckligt, och hans räkenskaper vittna, att denna skuld också
alltid blef riktigt betald. Bland annat hade han lofvat, att för hvarje
barn, hvarmed han blefve välsignad, årligen till de fattige betala 200
gyllen, och äfven i detta hanseende fick han en rik välsignelse, ty hans
hustru skänkte honom icke mindre än 14 barn. Hans ätt blomstrade
också både i Holland och Sverige samt har fortfarit att gagna Yårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
