Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Industriidkare - Louis De Geer - Wilhelm De Besche - Gillis, Hubert och Gerard De Besche
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 TO
Christina.
land, som alltid skall i Louis De Geer erkänna en af sina nyttigaste
medborgare.
Wilhelm De Besche, hvilken vi nyss omtalat såsom De Geers trogne
medarbetare i hans vidt omfattande industriela verksamhet inom Sverige,
bör rättvisligen erkännas såsom den egentlige verkställaren af de stora
industriföretagen, för hvilka De Geer var förläggaren. Han var född i
Lüttich 1572, tillhörde, likasom De Geer, den reformerta bekännelsen
och hade, äfven såsom han, måst undan det spanska religionstvånget
fly från sitt fädernesland. Wilhelm (Welam) De Besche hade år 1596
blifvit af hertig Carl inkallad till Sverige för hvarjehanda
byggnadsföretag samt redan gjort sig känd såsom skicklig mekaniker och kunnig
bergsman, genom införande af flera förbättringar så vid kronans som
enskilda bruk, då han af De Geer anlitades att förestå och ordna de
omfattande anläggningarna vid Finspong, hvarefter han äfven
upprättade och för De Geers räkning förestod messingsbruket i Norrköping
så väl som de öfriga vattenverken derstädes. Hans förtjenster om
Sveriges bruksrörelse hade också blifvit erkända redan af Gustaf Adolf,
då han 1623 gaf Wilhelm De Besche Danvikens hemman invid
Stockholm till evärdelig besittning. Wilhelm De Besche afled 1647, och
hans son Carl blef för faderns förtjenster adlad 1664. För sina egna
blef han det visserligen icke, då han tvärt om gjort sig känd för en
skamlös otack mot Louis De Geer, som af vänskap för fadern gifvit
honom en af sina döttrar, Ida De Geer, till hustru samt ofta lemnat
sin mindre hushållsaktige måg betydliga understöd. När svärfadern ej
i längden ville härmed fortfara, angaf Carl De Besche honom hos Axel
Oxenstierna och Per Brahe att föra falska räkenskaper i sina affärer
med svenska kronan. De Geer begärde då sjelf, att de båda
riksem-betsmännen måtte undersöka förhållandet, men Carl De Besche fann
ej för godt att afbida denna undersökning, utan rymde med hustru
och barn till Holland. Att han, efter ett sådant beteende, icke desto
mindre af regeringen under Carl XI:s minderårighet erhöll plats å
svenska riddarhuset, utgör ett bland de föga hedrande dragen i denna
förmyndarestyrelses historia. Carl De Besches adeliga ätt utdog med
honom.
Gillis De Besche, född 1579 och yngre broder till Wilhelm,
hvilken han synes hafva åtföljt till Sverige och hvilken han biträdde i
hans industriela verksamhet, bosatte sig sedan 1603 i Nyköping, der
han dog 1648. Hans sonson Emanuel De Besche blef adlad 1692,
men äfven dennes adeliga slägt utdog med honom.
Hubert och Gerard De Besche, yngre bröder till Wilhelm och
Gillis, blefvo, förmodligen på sin äldste broders förord, äfven af Carl IX
inkallade till Sverige 1608 samt sysselsattes, likasom de äldre
bröderne, med hvarjehanda byggnadsföretag och bruksanläggningar.
Gemensamt införde bröderne De Besche i Sverige styckgjutarekonsten samt
göto kanoner först vid Näfveqvarns och sedermera vid Finspongs bruk.
Något efter 1615 uppbyggde bröderne för kronans räkning Forsmarkg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
