Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Christinas tronafsägelse - Förberedelser till tronafsägelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 TO
Christina.
Christinas tronafsägelse.
När Christina 1651 lät öfvertala sig att återtaga sin afsägelse af
kronan, yttrade hon till sina förtrogna, att hon väl uppskjutit, men ej
frånträdt denna sin föresats. Hennes förhållande under de följande
åren vittnade ock om sanningen häraf. Hon visade allt mindre håg
för regeringsärendena, slösade alltmera hänsynslöst med statens medel
och dess värdigheter, omgaf sig alltmera med utländingar och yttrade
alltmera öppet sin leda för Sverige. Det tycktes som om hon med
afsigt ville stöta och utledsna sina undersåtar, för att förmå dem så
mycket lättare medgifva hennes nedstigande från tronen och gifva henne
så mycket större årsunderhåll, för att blifva henne qvitt. Hon hade
ock nu i de uttömda tillgångarna, i det alltmera bestämda motstånd
hon inom rådet mötte af Oxenstierna och hans vänner, samt i
farhå-gan* att Carl Gustaf kunde genom en längre väntan förlora tålamodet,
nya anledningar att icke längre dröja med verkställandet af det så
länge närda beslutet. Ett steg dertill togs redan under sommaren 1653,
då, med uppgifven anledning deraf, att pesten börjat visa sig i
Stockholm, en mängd dels kronan, dels drottningen enskildt tillhöriga
möbler, böcker, taflor, bildverk, guld, silfver och flera andra dyrbarheter
till ett värde af 2 millioner rdr, enligt en uppgift, eller 6 millioner
livrés, enligt en annan, i största hast inpackades och i hundra stora
packlårar sändes till Göteborg, hvarifrån de sedermera skulle mera
obehindradt än från Stockholm kunna föras till utlandet. Åtminstone
misstänktes afsigten med denna sändning vara sådan, ehuru skälet
uppgafs vara, att drottningen med sitt hof ämnade undan pesten flytta
till Göteborg. Det visade sig ock sedermera, att man gissat rätt, ty
packlårarne skickades från Göteborg till Flandern och, när pesten
verkligen bröt ut i Stockholm, flyttade drottningen icke till Göteborg, utan
till Upsala.
Här började drottningen alltmera öppet och till allt flera tala om
sin snart förestående tronafsägelse. De fleste afrådde henne derifrån,
synnerligast Oxenstierna, som försäkrade henne, att hon skulle ångra
den inom tre månader efter det den skett. Äfven Whitelocke, hvilken
hon, bland andra, gifvit förtroende af det tillämnade beslutet, afstyrkte
detsamma, och likaså Chanut; men Christina stod dock fast dervid,
och den 11 Februari 1654 gaf hon det församlade rådet tillkänna, att
hon ämnade med det första sammankalla en riksdag för att i
ständernas närvaro öfverlemna regeringen åt Carl Gustaf. Rådsherrarne
började, den ene efter den andre, att framställa sina betänkligheter, och
i synnerhet talade Oxenstierna ifrigt och allvarligt mot detta hennes
beslut, men utan någon verkan. Lika litet uträttades vid ett följande
sammanträde den 15 Februari, i hvilket äfven Brahe, som vid det
föregående varit frånvarande, deltog och ifrigare än någon annan talade
mot tronafsägelsen, hvilken han påstod vara »stridande mot Gud, mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
