Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Christinas regering såsom myndig drottning - Christinas tronafsägelse - Christinas tronafsägelse - Återblick på hennes regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 TO
Christina.
hon qvarlemnade i Sverige. Derpå fattade hon hertigen i handen och
förde honom upp till tronen samt visade på regalierna, dem hon
uppmanade honom att nu taga i besittning. Hertigen åter bad henne
behålla dem och återtaga sin plats, men hon nekade, och nu tackade
hertigen henne för hennes godhet samt försäkrade, att denna hans
tacksamhet aldrig skulle upphöra. Derefter vände han sig till ständerna,
utfäste sig att hålla dem vid Guds ord och Sveriges lag samt bad, att
Gud måtte välsigna hans regering, så att denna stora och oförmodade
förändring icke måtte lända fäderneslandet och dess innebyggare till
skada. Hertigens tal, framfördt med värdighet och kraft, gjorde på
åhörarne ett angenämt intryck. Schering Rosenhane svarade å
ständernas vägnar samt lofvade deras undersåtliga trohet och lydnad,
hvarefter de fyra ståndens talmän framträdde och kysste den nye
konungens hand.
Härmed var den högtidliga akten slutad och konungen förde
drottningen tillbaka till slottet, der rådet under Axel Oxenstiernas ledning
gjorde drottningen sin afskedsuppvaktning i hennes enskilda rum. Efter
rådet följde först hofvet och sedermera adeln. Drottningen tog hvar
och en af de uppvaktande i hand, och tårar syntes dervid i mångas
ögon. På eftermiddagen samma dag firades Carl Gustafs kröning,
hvartill drottningen ej ville vara vittne, utan företog i stället en
spatser-färd utom staden.
Så slutades Christinas regering. Vid dess början hade Sveriges
område blifvit utvidgadt och under dess fortgång vann det en
ytterligare förstoring genom lyckliga krig. Rikets storhet och anseende bland
de europeiska samhällena hade ock förblifvit oförminskade. Till den
krigiska äran hade ytterligare kommit den glans, som förlänades af ett
lysande hof och af det frikostiga beskydd drottningen egnade utländske
lärde, som sedermera förde hennes lof kring Europa. De inre
förhållandena svarade dock ej mot denna lysande yta. Christinas hufvudfel,
hennes slöseri, hade verkat förderfligt i flera riktningar. Kronan hade
genom afhändandet af sin fasta egendom blifvit beroende af tillfälliga
inkomster, hvaribland åtskilliga verkade störande och hinderligt på den
inre rörelsen, så att, om också Sveriges handel och näringar under
fredsåren tilltogo samt åtskilliga bland dessa näringar erhöllo betydande
utveckling hufvudsakligen genom inflyttade utländningars verksamhet,
var dock den inre välmågan i allmänhet och hos de talrikare klasserna
icke i tilltagande. Tvärt 0111 blef dessas ställning ännu mera betryckt
och hotad derigenom att rikets jord allt mera kommit i adelns händer.
Mot slutet af Christinas regering hade ock penningebristen, slöseriets
följd, verkat förlamande på flera grenar af förvaltningen, och i
allmänhet var denna då i sämre skick än vid slutet af förmyndarestyrelsen.
Christina hade i början af sin regering med varmt nit egnat sig
åt regeringsomsorgerna, och så länge hon lät detta nit ledas af de
er-°arne rådgifvare, som under hennes minderårighet så verksamt
befor-1rat hennes rikes både inre och yttre förkofran, var ock hennes rege-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
