Print (PDF)
- On this page / på denna sida
- 1. Carl Gustafs föräldrar och uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1.
Carl Gustafs föräldrar och uppfostran.
Under hösten 1613 infann sig vid Gustaf Adolfs hof
Johan Casimir, pfaltzgrefve af Zweibrücken-Kleeburg,
tillhörande en gammal tysk furstlig slägt, hvars
stamfader, Otto af Wittelsbach, blifvit af kejsar
Fredrik Barbarossa, upphöjd till hertig af Baiern
1180. Denne Ottos son, Ludvig, hertig af Baiern efter
honom 1183, blef tillika pfaltzgrefve vid Rhen 1215
och en af hans afkomlingar, Rupert III, valdes till
romersk konung 1400. Efter konung Ruperts död 1410
delades de pfaltziska besittningarna, så att den
äldste sonen Ludvig blef kurfurste af Pfaltz och
yngste sonen Stephan pfaltzgrefve af Simmern och
Zweibrücken. En tredje af konung Ruperts söner, Johan,
var förmäld med unionskonungen Erik XIII:s syster
Katarina, och deras son Christopher var unionskonung
1440-1448. Efter Stephans död 1459 uppstodo åter nya
utgreningar, då äldste sonen Fredrik blef pfaltzgrefve
af Simmern och den yngre, Ludvig, af Zweibrücken. En
af den förres ättlingar, Anna Maria, var Carl IX:s
första gemål. Den Zweibrückska linien utgrenades
ytterligare, så att Johan Casimir, den yngste af tre
bröder, innehade endast en liten befästad köping,
två slott och några underlydande byar, tillsammans
utgörande pfaltzgrefskapet Zweibrücken-Kleeburg.
Den, ehuru temligen aflägsna, slägtskapen med svenska
konungahuset genom Carl IX:s första gemål synes hafva
utgjort en anledning till Johan Casimirs besök i
Sverige, der han å Gripsholm gjorde bekantskap med
prinsessan Katarina, den enda öfverlefvande af Carl
IX:s sex barn med sin första gemål. Bekantskapen
mellan den 24:årige pfaltzgrefven och den
29-åriga prinsessan öfvergick snart till ömsesidig
tillgifvenhet, och pfaltzgrefven anhöll formligen om
hennes hand; men Gustaf Adolf, som befarade, att den
tyske fursten ej skulle kunna med de föga betydande
inkomsterna af sitt lilla grefskap på vederbörligt
sätt försörja sin gemål, utan deras underhåll komma
svenska statsverket till last ansåg sig böra, innan
han gaf sitt samtycke, höra ständerna, enkedrottningen
Kristina, Carl IX:s efterlemnade gemål, hertig Johan
af Östergötland, förmäld med Gustaf Adolfs syster
Mana Elisabeth samt svenska rådet. Följden blef,
att pfaltzgrefven måste återvända till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jan 20 10:50:03 2012
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/sverhist/6/0013.html
