Print (PDF) - On this page / på denna sida - 1. Carl Gustafs föräldrar och uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tyskland, för att med sina bröders intyg bevisa,
att han kunde gifva sin gemål ett furstligt
underhåll. Sedan han återkommit till Sverige och
kunde styrka, ätt prinsessan skulle i morgongåfva
och lifgeding erhålla 50,000 rdr samt hon blifvit
försäkrad om oförhindrad religionsfrihet -
pfaltzgrefven tillhörde nemligen den reformerta
bekännelsen - blef hennes hemgift bestämd till 100,000
rdr och bröllopet firadt på Stockholms slott den 11
Juni 1615.
Katarina var Gustaf Adolfs mest älskade syster, föga
rik på yttre fägring, men så mycket rikare på både
förståndets och hjertats egenskaper. Hennes bröllop
skulle också firas på ett sätt, som motsvarade
konungens tillgifvenhet, men tillgångarne ville
ej svara häremot. Tapeter och sängkläder måste
lånas från enskilda personer. Matvaror anskaffades
från de kringliggande orterna, der landshöfdingarne
öfvertalade befolkningen till sammanskott deraf. Öl
brygdes i städerna kring Mälaren, och mer än 50
läster deraf utdruckos under de åtta dagar bröllopet
varade. De nygifta togo till en början sin bostad i
Westerås slott, som blifvit tilldeladt prinsessan,
samt vistades stundom der och i Stockholm till år
1618, då de flyttade till sitt lilla furstendöme
i Tyskland; men då just vid denna tid trettioåriga
kriget utbröt, af hvilket äfven Rhentrakterna snart
berördes, blefvo också Johan Casimirs besittningar
öfversvämmade och utplundrade af fiender, hvarföre
Gustaf Adolf erbjöd sin syster och svåger en lugnare
tillflykt inom Sverige, dit de återkommo 1622 och
bosatte sig till en början i Nyköpings slott.
Här föddes deras äldste son Carl Gustaf den 8 November
1622. Presten, som förrättade döpelseakten, påstod
sig hafva derunder sett kring barnets hufvud en
besynnerlig glans, som ansågs förebåda en blifvande
storhet, och föräldrarne fstade allt mera vigt vid
detta förebud, ju rikare gossens anlag utvecklade
sig.
Kort efter sonens födelse flyttade hans föräldrar
till Stegeborg, ett urgammalt, i våra häfder ofta
omtaladt slott på en holme i Slätbaken, en vik af
Östersjön, ej långt från staden Söderköping, af
hvilket slott nu endast några ruiner återstå. Det
hade, med underlydande egor, blifvit af Gustaf
Adolf lemnadt i förläning till Johan Casimir. Här
lefde pfaltzgrefven flera år i stillhet, sysselsatt
med vården om sin förläning och med sina barns
uppfostran. Efter enkedrottning Christinas död
1625 fick han ytterligare i förläning kungsgården
Skenäs vid Bråviken och köpte sjelf, något senare,
Bråborg, äfven vid Bråviken. År 1630 anförtrodde
Gustaf Adolf åt Johan Casimir inseendet öfver
kammarverket, hvilket uppdrag fortfor till 1634,
då, såsom vi förut berättat, pfaltzgrefven, i följd
af en brytning mellan honom och förmyndarestyrelsen,
nedlade denna befattning, hvilken han med skicklighet
och redbarhet utöfvat. Vi hafva äfven omtalat, huru
förmyndarestyrelsen alltid höll den pfaltzgrefliga
slägten på afstånd och aldrig ville erkänna de
anspråk på arfsrätt till Sveriges krona, hvilka
Johan Casimir ända sedan Gustaf Adolfs död sökte,
ehuru med största
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
