Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Carl Gustafs föräldrar och uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försigtighet, göra gällande för sin äldste son i händelse af Christinas frånfälle. Under förmyndarestyrelsens hela tillvaro tillhörde sålunda Johan Casimir det inom denna styrelse rådande partiets, Oxenstiernas och hans vänners, politiska motståndare, hvarföre också Oxenstiernas motparti alltid räknades till Johan Casimirs politiska vänner.
Oaktadt denna politiska strid och den ytterliga månhet förmyndarestyrelsen visade att icke lemna
Johan Casimir eller hans son tillfälle till att göra sig mera bemärkta eller vinna insteg hos
flertalet af svenska folket, hvilket Johan Casimir tydligen eftersträfvade för sin son, gaf emellertid förmyndarestyrelsen honom i öfrigt flera bevis af aktning och förtroende. De förläningar, han erhållit af Gustaf Adolf, blefvo bekräftade, hans råd inhemtades vid åtskilliga tillfällen och, när Christina fans icke längre kunna lemnas i sin moders vård, anförtroddes hon 1636 åt pfaltzgrefvinnan.
I bättre vård kunde hon ej lemnas. Pfaltzgrefvinnan Katarina är en af de ytterst få personer på samhällets höjder, hvilka aldrig ådragit sig något tadel samt varit lika högt aktade både af samtid och efterverld. Från sitt åttonde till sitt tjugunionde år hade hon vistats hos sin stjufmoder, den barska, med tilltagande ålderdom allt mera retliga Christina af Holstein, och man finner likväl ingen antydning, att hon någonsin gifvit denna mycket fordrande furstinna någon anledning till missnöje. Tvärt om var förhållandet mellan båda alltid det bästa. I denna stränga och allvarliga skola erhöll hon sjelf en sådan uppfostran, som gjorde henne väl egnad för det ansvarsfulla kall, hon fick att fylla, såsom Johan Casimirs maka samt så väl sina egna barns som den unga drottningens uppfostrarinna. Af de många bref, som vexlades mellan båda makarne, när Johan Casimir först under Gustaf Adolfs polska krig vid flera tillfällen fick hans uppdrag att än på en, än på en annan ort, »se sakerna till det bästa», samt sedermera vid tyska krigets början mottog vården om kammarverket och derför måste vistas i Stockholm, under det pfaltzgrefvinnan stannade på Stegeborg, likasom när hon för att handleda den unga drottningen måste uppehålla sig i Stockholm, medan pfaltzgrefven var qvar på sina gods, finner man hvilket innerligt förhållande af ömsesidig aktning och tillgifvenhet var rådande mellan båda. Barn och husfolk höll Katarina i ordning och tukt både genom allvar och mildhet samt framför allt genom eget föredöme. Hvarje dag samlade hon sitt husfolk och läste sjelf för detsamma valda ställen ur bibeln, psalmboken eller någon predikosamling. Åt de sjuke i den kringliggande trakten utdelade hon råd och läkemedel, åt de fattige understöd af hvarjehanda slag, samt besökte sjelf ofta de fattiges boningar, hjelpande och tröstande. Också var hon af alla, från de högsta till de lägsta i samhället, högt aktad och afhållen. Gustaf Adolf hyste under hela sin lefnad för henne den varmaste tillgifvenhet. Hon var hans förtrogna under hans kärlek till Ebba Brahe och åt henne anförtrodde han äfven sin späda dotter under sin frånvaro i tyska kriget. Samma förtroende fick hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
