Print (PDF) - On this page / på denna sida - 1. Carl Gustafs föräldrar och uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid hemkomsten till fäderneslandet följande året
synes Skytte hafva anstalt en pröfning med Carl
Gustafs lärare för att utröna om denne vore sitt
kall vuxen, hvilket ej tyckes varit förhållandet,
emedan den pfaltziska slägtens båda trofasta vänner,
Skytte och riksamiralen Gyllenhielm, redan under året
1633 erhöllo uppdrag att för den unge fursten anskaffa
så väl en skicklig lärare som en lämplig hofmästare
eller guvernör. Till den förra befattningen utsågs
Bengt Baaz, sedermera adlad med namnet Ekehjelm, en
son af biskopen i Vexiö, Johannes Baazius, och till
den senare herr Johan Drake till Intorp och Ytternäs,
en son af landshöfdingen öfver Skaraborgs län, Axel
Drake.
Från denna tid började ock Johan Casimir att sjelf
taga verksammare del i sina barns uppfostran, hvartill
hans aflägsnande från offentliga befattningar under
förmyndarestyrelsen lemnade honom bättre tillfälle
än förut. Hans inverkan på Carl Gustafs uppfostran,
ehuru lika nitisk och lika välmenad som moderns,
skedde dock ej alldeles i samma riktning, hvilket
bäst visar sig vid en sammanställning af hennes bref
till sonen, då denne i början af året 1634 lemnade
föräldrahuset för att begifva sig till hofvet, som
då vistades i Nyköping, med den instruktion som af
fadern utfärdades för hans hofmästare.
Modern lägger honom framför allt på sinnet att frukta
Gud och hafva honom för ögonen, bedja med andakt
morgon och afton, så väl som alltid i sitt hjerta,
samt hvarje dag, vare sig helg- eller söckendag, läsa
ett kapitel i bibeln. Vidare skulle han med trofast,
tjenstvilligt hjerta akta och tjena hennes maj:t,
hans öfverhet, men dervid ej förgäta sina föräldrar,
utan äfven älska och ära dem samt vara alla dem lydig,
hvilka förmana honom till allt godt, bland hvilka hans
hofmästare och lärare, efter hvad man bör hoppas,
alltid skola vara. Mot en och hvar, hvilket stånd
han än må tillhöra, skulle han vara förekommande och
aktningsfull, taga sig till vara för högfärd, yppighet
och dåligt sällskap, hvarifrån allt ondt kommer,
samt bedja Gud i sin nåd låta honom beflita sig om
att lefva gudfruktigt, fromt, kyskt och ärbart, så
att han må blifva både Gud och menniskor behaglig. Med
hvad Gud förlänar honom skulle han gerna hjelpa sina
behöfvande medmenniskor och vinnlägga sig att göra
allt godt han förmår, hålla fred med hvar och en,
undvika allt kif och tvist samt söka afvärja allt,
som kan leda derhän. Sluligen skulle han tacka Gud för
allt hvad han tillskickar honom, vare sig lycka eller
olycka, ty allt kommer från Herren, som af sin nåd ger
oss lycka och för våra synder olyckan, hvarför vi ock
alltid böra förtrösta på honom, att han sänder hvad
oss nyttigt är så till själen som kroppen. »Härmed
slutar jag och beder honom innerligen, att han ville
gifva min hjertans käre son nåd att komma till allt
hvad godt är och regera honom med sin heliga anda så,
att hans görande och låtande måtte blifva till Guds
ära och hans föräldrars tröst.»
Johan Casimirs instruktion för sonens hofmästare
begynner äfven med en föreskrift, att prinsen borde
tillhållas hafva Gud för ögonen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
