Print (PDF) - On this page / på denna sida - 1. Carl Gustafs föräldrar och uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ställa sina böner till honom hvarje afton och morgon,
flitigt läsa Guds ord och ofta gå i kyrkan, hvarefter
han borde förhöras rörande innehållet af den predikan
han hört. Hans undervisning skulle fortgå efter samma
metod som dittills, men han skulle flitigt öfvas i
fransyska språket och icke i hemmet tillåtas tala
annat än fransyska och latin. Dessutom skulle han
öfvas i ridning, fäktning, bollkastning och dylikt,
som anstår en kavaljer och hvarigenom han »lättare
kommer i bekantskap med sådana». Framför allt borde
likväl hofrnästaren tillse, att prinsen icke försummar
de bestämda tiderna att uppvakta hennes maj:t,
hvilket alltid borde betraktas såsom det förnämsta
näst efter att frukta Gud, ty det heter: »Frukta Gud
och ära konungen!» Vid sådana uppvaktningar så väl
som vid andra förekommande tillfällen borde prinsen
söka närma sig de regerande medlemmarna af rådet så
väl som de öfriga riksråden och andra i drottningens
tjenst anstälde, inlåta sig i samtal med dem och
synnerligast söka komma i nyttiga diskurser med
officerare. Allt dåligt sällskap borde sorgfälligt
undvikas, men deremot skulle prinsen flitigt söka
göra bekantskap med de unga grefvarne och andra högre
herrars uppväxande söner samt alltid visa sig vänlig
mot dem. För öfrigt uppmanades hofrnästaren att dels
med godo och dels med stränghet, när så fordrades,
forehålla eller bestraffa de fel, till hvilka prinsen
kunde göra sig skyldig.
Båda föräldrarnes föreskrifter röjde sålunda deras
nit för sonens gudsfruktan och sedliga, allvarliga
uppfostran, men i faderns framträder tillika ett
bemödande att framhålla vigten för honom att söka
vimla de maktegandes bevågenhet och ställa sig väl
hos alla for att på detta sätt grunda sin framtida
lycka. Bådas inverkan röjde sig sedermera vid
utvecklingen af sonens karakter - moderns i den
ädelhet och själsstorhet, han vid flera tillfällen
visade, faderns i den inställsamhet, slughet och
förmåga att vända hvarje omständighet till sin fördel,
som i lika hög grad utmärkte honom.
De följande trenne åren tillbragte Carl Gustaf i
Christinas närhet, ehuru under egen handledare och
lärare. Den senare befattningen utöfvades fortfarande
af Bengt Baaz, men hans hofmästare Johan Drake dog
redan i slutet af året 1635 och Gustaf Booson Bååt
som efterträdde honom, afled i Juli 1636, hvarefter
Johan Rosenhane, en yngre broder till riksrådet
Schering Rosenhane, öfvertog denna befattning och
utöfvade densamma intill dess den unge prinsens
uppfostran var fulländad.
Början af året 1634 tillbragtes i Nyköping, men
då hofvet längre fram under detta år flyttade
till Stockholm, begaf sig äfven Carl Gustaf dit,
der hans bostad var så tarflig, att han ej ansågs
der kunna mottaga ett tillämnadt besök af franska
sändebudet, grefve d’Avaux, i slutet af året. Af
dennes följeslagares Charles d’Ogiers anteckningar
synes likväl, att både Carl Gustaf och hans äldre
då adertonåriga syster Christina Magdalena redan
betraktades såsom prydnader för svenska hofvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
