Print (PDF) - On this page / på denna sida - 1. Carl Gustafs föräldrar och uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Prinsens yttre utstyrsel fortfor emellertid att
vara ytterst tarflig. Modern förmanade honom, att
vara aktsam om sina kläder och ej nyttja de bättre
i hvardagslag. I ett bref af den 6 Augusti 1636 bad
den då fjortonårige prinsen sin mor att få köpa en
ny hvardagsklädning, efter som den hårfärgade ej
mera dugde och den röda vore snart utsliten; men om
modern ville tillåta honom äfven under hvar-agarna
bära en af sina bästa klädningar, hvilken i alla fall
snart blefve ur växt, så behöfde han för tillfället
ej andra kläder. I allmänhet är skriftvexlingen
mellan modern och sonen ganska betecknande både för
det ömma, innerliga förhållandet dem emellan och för
den enkelhet och hushållsamhet, som iakttogs i allt
hvad som rörde hans yttre utstyrsel.
Redan mot slutet af året 1635 finner man förslag
å bane, att prinsen genom resor i åtskilliga delar
af riket borde göra sig mera känd af befolkningen,
hvilket synnerligast tillstyrktes af Gyllenhielm. I
början af året 1636 företogs också en resa till
Vestergötland och i Maj samma år ifrågasattes en resa
till Upsala, hvilken dock ej kom till verkställighet,
men under senare hälften af detta år reste Carl
Gustaf i sällskap med riksamiralen till Kopparberget
och Sala silfvergrufva, och i slutet af Oktober fick
prinsen sina föräldrars tillstånd att göra dem ett
besök å Stegeborg, hvarifrån han i början af November
återkom till Stockholm. I Februari 1637 underrättade
prinsen sin far om en tillämnad resa till Upsala i
rikskanslerens sällskap, hvaröfver fadern betygade
sin synnerliga tillfredsställelse samt uppmanade
sonen att ställa sig ined rikskansleren och de lärde
männen i Upsala så, att han måtte fortfarande åtnjuta
deras välvilja. Resan blef likväl, till följd af
kanslerens många bestyr, tid efter annan uppskjuten,
men emellertid erhöll prinsen i Mars 1637 första
besöket af rikskansleren, hvilken genast anmärkte,
att hans bostad ej var sådan, som anstod den unge
fursten, hvarföre den ock kort efter besöket erhöll
åtskilliga förbättringar; men tillika anmärkte
kansleren, att prinsen ej var så försedd med glober,
kartor och nyare författares arbeten, som önskligt
hade varit, samt gjorde äfven några anmärkningar
mot den begagnade undervisningsmetoden, hvilka synas
hafva gått den nitiske läraren till sinnes, men dem
han dock med tillbörlig ödmjukhet mottog. Kansleren
lofvade också att införskrifva sådana böcker, som
för prinsen kunde vara lämpliga.
Den 20 April blef den länge uppskjutna resan
ändtligen företagen, men då kansleren först hade att
aflägga ett besök hos enkedrottningen på Gripsholm,
sammanträffade prinsen med honom först i Upsala,
der kansleren visade honom synnerlig vänlighet. Det
var under detta besök som Oxenstierna i förening med
Johan Skytte tillvägabragte den omdaning af akademien,
som gaf densamma ett helt nytt skick och hvilken
vi förut omtalat. Af ett bref från Carl Gustaf till
sin fader finner man ock hvilket mäktigt intryck den
frejdade kansleren gjort på både äldre och yngre vid
akademien samt icke minst på den unge fursten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
