Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 1. Carl Gustafs föräldrar och uppfostran
- Carl Gustafs ungdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
italienska, var väl hemmastadd i hvarje den tiden öflig vetenskap samt anses i allmänhet hafva varit den kunskapsrikaste bland alla, som burit Sveriges krona [1].
Carl Gustafs ungdom.
Vid sin återkomst till fäderneslandet väckte Carl Gustaf genom sina vidsträckta kunskaper, sitt säkra omdöme och sina ovanliga själsegenskaper i allmänhet ett uppseende, som för det rådande Oxenstiernska partiet ingalunda var välkommet. Hans faders anspråk att få sina barns arfsrätt till Sveriges krona erkänd hade blifvit afvisade, men man begynte nu befara att i sonen få en långt farligare medtäflare om makten än i fadern. Denne hade alltid haft bland Oxenstiernas motparti några anhängare inom sjelfva rådet, och missnöjet hos de ofrälse stånden vid riksdagarna, så väl som hos de talrikare samhällsklasserna i allmänhet, öfver adelns mer och mer växande välde samt öfver det ständigt fortfarande tyska kriget kunde väl ingifva farhågor, att det pfaltziska partiet kunde, understödt af alla dessa missnöjda, slutligen växa det rådande partiet öfver hufvudet. Dessa farhågor hade likväl efter Oxenstiernas hemkomst blifvit genom hans af alla erkända öfverlägsenhet undanröjda, och såsom utländsk furste, tillhörande en annan trosbekännelse än den lutherska, var Johan Casimir mindre egnad att öfvertaga ledningen af Oxenstiernas motparti, ehuru han dertill saknade hvarken håg eller förmåga. Hans son åter, hvars framstående egenskaper man ej kunde förneka och hvilken född och uppfödd i Sverige var lika god lutheran som den renlärigaste bland svenska presterskapet samt redan flerstädes, der han uppträdt, gjort sig känd och omtyckt, kunde oaktadt sin ungdom blifva under den kloke, erfarne och långtänkte faderns ledning en ganska farlig motståndare och borde derför hållas på afstånd samt i möjligaste mån förhindras att göra sig bemärkt. Också gjorde man flera svårigheter, när han vid sin hemkomst sökte blifva använd vid svenska hären, som vid denna tid under Banérs befäl så ärorikt stridde i Tyskland. I stället företog han sig då, för att vinna närmare kännedom om svenska styrelseverket, att i kansliet genomgå statshandlingarna ända från Gustaf I:s tid, hvilket i framtiden i mer än ett hänseende kom honom till nytta.
Under den starka spänning, som vid denna tid uppstått mellan båda partierna inom rådet rörande återbesättandet af det genom Gabriel Oxenstiernas död lediga riksdrotsembetet, då det Oxenstiernska partiet ville gifva detta embete åt riksskattmästaren Oxenstierna och motpartiet åt Per Brahe, försökte, såsom vi förut berättat, den pfaltziska ättens vänner inom rådet att få Carl Gustaf utnämnd till riksdrots, i hvilket
[1] Jfr Lundblad, Konung Carl X Gustafs historia. Stockh. 1825, s. 1-22 - Fryxell, Berättelser ur svenska historien, XI: 2-14. - O. v. Feilitzen, Utkast till en teckning af Carl X Gustafs uppfostran, i Pedagogisk Tidskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0022.html
