Print (PDF)
- On this page / på denna sida
- 1. Carl Gustafs föräldrar och uppfostran
- Carl Gustafs ungdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
italienska, var väl hemmastadd i hvarje den tiden
öflig vetenskap samt anses i allmänhet hafva varit
den kunskapsrikaste bland alla, som burit Sveriges
krona [1].
Carl Gustafs ungdom.
Vid sin återkomst till fäderneslandet väckte Carl
Gustaf genom sina vidsträckta kunskaper, sitt säkra
omdöme och sina ovanliga själsegenskaper i allmänhet
ett uppseende, som för det rådande Oxenstiernska
partiet ingalunda var välkommet. Hans faders anspråk
att få sina barns arfsrätt till Sveriges krona erkänd
hade blifvit afvisade, men man begynte nu befara att
i sonen få en långt farligare medtäflare om makten än
i fadern. Denne hade alltid haft bland Oxenstiernas
motparti några anhängare inom sjelfva rådet, och
missnöjet hos de ofrälse stånden vid riksdagarna,
så väl som hos de talrikare samhällsklasserna i
allmänhet, öfver adelns mer och mer växande välde samt
öfver det ständigt fortfarande tyska kriget kunde väl
ingifva farhågor, att det pfaltziska partiet kunde,
understödt af alla dessa missnöjda, slutligen växa det
rådande partiet öfver hufvudet. Dessa farhågor hade
likväl efter Oxenstiernas hemkomst blifvit genom hans
af alla erkända öfverlägsenhet undanröjda, och såsom
utländsk furste, tillhörande en annan trosbekännelse
än den lutherska, var Johan Casimir mindre egnad att
öfvertaga ledningen af Oxenstiernas motparti, ehuru
han dertill saknade hvarken håg eller förmåga. Hans
son åter, hvars framstående egenskaper man ej kunde
förneka och hvilken född och uppfödd i Sverige var
lika god lutheran som den renlärigaste bland svenska
presterskapet samt redan flerstädes, der han uppträdt,
gjort sig känd och omtyckt, kunde oaktadt sin ungdom
blifva under den kloke, erfarne och långtänkte
faderns ledning en ganska farlig motståndare och
borde derför hållas på afstånd samt i möjligaste mån
förhindras att göra sig bemärkt. Också gjorde man
flera svårigheter, när han vid sin hemkomst sökte
blifva använd vid svenska hären, som vid denna tid
under Banérs befäl så ärorikt stridde i Tyskland. I
stället företog han sig då, för att vinna närmare
kännedom om svenska styrelseverket, att i kansliet
genomgå statshandlingarna ända från Gustaf I:s tid,
hvilket i framtiden i mer än ett hänseende kom honom
till nytta.
Under den starka spänning, som vid denna tid
uppstått mellan båda partierna inom rådet rörande
återbesättandet af det genom Gabriel Oxenstiernas
död lediga riksdrotsembetet, då det Oxenstiernska
partiet ville gifva detta embete åt riksskattmästaren
Oxenstierna och motpartiet åt Per Brahe, försökte,
såsom vi förut berättat, den pfaltziska ättens vänner
inom rådet att få Carl Gustaf utnämnd till riksdrots,
i hvilket
[1] Jfr Lundblad, Konung Carl X Gustafs
historia. Stockh. 1825, s. 1-22 - Fryxell, Berättelser
ur svenska historien, XI: 2-14. - O. v. Feilitzen,
Utkast till en teckning af Carl X Gustafs uppfostran,
i Pedagogisk Tidskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jan 20 10:50:03 2012
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/sverhist/6/0022.html
