Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Gustaf konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med Fleming rådgjorde ock konungen om de åtgärder, som voro nödvändiga för att bringa utgifterna i någorlunda förhållande till inkomsterna. Hofhållningen, som under de senare åren af Christinas regering varit särdeles kostsam, inskränktes till likhet med hvad den varit under Gustaf Adolfs tid; alla utbetalningar af tullen och kopparräntan, de säkraste och betydligaste inkomsttitlarna, instäldes till dess konungen sjelf pröfvat anordningarna; styrelsen i Pomern anbefaltes att icke utgifva några assignationer utöfver staten, o. s. v. Första steget till en reduktion togs också nu, då konungen den 12 Oktober 1554 till Herman Fleming aflät ett bref, hvari han förklarade det högst nödigt att vid anträdet af sin regering »blifva väl och noga informerad om kronans gods, räntor och inkomster och hvad deraf vore alieneradt och kommit i andras händer, på det vi må vara ej allenast informerade om vår och kronans stat, utan ock veta med hvad för vilkor ett och annat gods, som har kronan tillhört, nu af andra besittes, så ock emedan ofvanberörda underrättelse kan vid den tillstundande konfirmationen tjena till ljus och gifva oss efterrättelse om hvars och ens rätt.» Fleming anbefaltes derföre att tillika med riksrådet Carl Soop och åtskilliga biträdande tjenstemän undersöka dessa förhållanden och om dem gifva noggrann underrättelse. Vid samma tillfälle anbefaltes också riksrådet Gustaf Bonde, som äfven tjenstgjorde inom kammarkollegium, att utarbeta en »pertinent och nätt information om kronans skuld».
Äfven förhållandena till de utländska makterna leddes nu af konungen sjelf, utan inverkan af någon gunstling för tillfället. Genom bref eller beskickningar tillkännagaf han för de särskilda europeiska hofven sitt anträde till regeringen och sin önskan att bibehålla de fredliga förhållandena mellan dem och Sverige. Det af Christina under sista dagarne af hennes regering förolämpade portugisiska sändebudet erhöll en tillfredsställande förklaring, och de vänskapliga förbindelserna mellan Sverige och Portugal förblefvo orubbade. Den undfallenhet för Spanien, hvilken hos Christina efterträdt den förra undfallenheten för Frankrike, allt sedan Chanut lemnat hennes hof och Pimentelli blifvit hennes gunstling, upphörde nu, och Sverige återtog den sjelfständiga hållning, det i afseende å främmande makter intagit under Oxenstiernas ledning före hans onåd hos Christina. Äfven kriget mot Bremen, hvilket Christina utan rådets vetskap anbefalt, blef, såsom förut är visadt, genom kraftiga åtgärder bragt till ett för Sverige hedrande slut. Detta obetänksamt inledda krig hade hotat att leda till allvarsamma förvecklingar mellan Sverige å ena samt kejsaren, de tyska staterna och Holland å andra sidan, hvilket dock afböjdes genom den beslutsamhet Carl Gustaf härvid visade och den skonsamhet hvarmed det besegrade Bremen behandlades.
Bland öfriga makter var Polen den enda, med hvilken fredstillståndet kunde anses osäkert. Vi hafva förut berättat, huru under den allmänna oredan i Polen efter Uladislai död 1648 inom svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
