Print (PDF) - On this page / på denna sida - Carl Gustaf konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med Fleming rådgjorde ock konungen om de åtgärder, som
voro nödvändiga för att bringa utgifterna i någorlunda
förhållande till inkomsterna. Hofhållningen, som
under de senare åren af Christinas regering varit
särdeles kostsam, inskränktes till likhet med hvad den
varit under Gustaf Adolfs tid; alla utbetalningar af
tullen och kopparräntan, de säkraste och betydligaste
inkomsttitlarna, instäldes till dess konungen sjelf
pröfvat anordningarna; styrelsen i Pomern anbefaltes
att icke utgifva några assignationer utöfver staten,
o. s. v. Första steget till en reduktion togs också
nu, då konungen den 12 Oktober 1554 till Herman
Fleming aflät ett bref, hvari han förklarade det
högst nödigt att vid anträdet af sin regering
»blifva väl och noga informerad om kronans gods,
räntor och inkomster och hvad deraf vore alieneradt
och kommit i andras händer, på det vi må vara ej
allenast informerade om vår och kronans stat, utan
ock veta med hvad för vilkor ett och annat gods,
som har kronan tillhört, nu af andra besittes,
så ock emedan ofvanberörda underrättelse kan vid
den tillstundande konfirmationen tjena till ljus
och gifva oss efterrättelse om hvars och ens rätt.»
Fleming anbefaltes derföre att tillika med riksrådet
Carl Soop och åtskilliga biträdande tjenstemän
undersöka dessa förhållanden och om dem gifva noggrann
underrättelse. Vid samma tillfälle anbefaltes också
riksrådet Gustaf Bonde, som äfven tjenstgjorde inom
kammarkollegium, att utarbeta en »pertinent och nätt
information om kronans skuld».
Äfven förhållandena till de utländska makterna
leddes nu af konungen sjelf, utan inverkan af
någon gunstling för tillfället. Genom bref eller
beskickningar tillkännagaf han för de särskilda
europeiska hofven sitt äntrade till regeringen och
sin önskan att bibehålla de fredliga förhållandena
mellan dem och Sverige. Det af Christina under sista
dagarne af hennes regering förolämpade portugisiska
sändebudet erhöll en tillfredsställande förklaring,
och de vänskapliga förbindelserna mellan Sverige och
Portugal förblefvo orubbade. Den undfallenhet för
Spanien, hvilken hos Christina efterträdt den förra
undfallenheten för Frankrike, allt sedan Chanut lemnat
hennes hof och Pimentelli blifvit hennes gunstling,
upphörde nu, och Sverige återtog den sjelfständiga
hållning, det i afseende å främmande makter intagit
under Oxenstiernas ledning före hans onåd hos
Christina. Äfven kriget mot Bremen, hvilket Christina
utan rådets vetskap anbefalt, blef, såsom förut är
visadt, genom kraftiga åtgärder bragt till ett för
Sverige hedrande slut. Detta obetänksamt inledda krig
hade hotat att leda till allvarsamma förvecklingar
mellan Sverige å ena samt kejsaren, de tyska staterna
och Holland å andra sidan, hvilket dock afböjdes genom
den beslutsamhet Carl Gustaf härvid visade och den
skonsamhet hvarmed det besegrade Bremen behandlades.
Bland öfriga makter var Polen den enda, med hvilken
fredstillståndet kunde anses osäkert. Vi hafva förut
berättat, huru under den allmänna oredan i Polen
efter Uladislai död 1648 inom svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
