- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjette bandet. Carl X Gustaf. Carl XI /
113

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Höstfälttåget 1656 - Polska fälttågen 1657-1659

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Rakoczy hade emellertid ännu mera omfattande planer. Han eftersträfvade nemligen Polens krona och hade äfven af polska storkanslern Lubomirski erhållit formligt anbud derå. Förut hade den under Johan Casimirs landsflykt i Oppeln blifvit erbjuden åt kejsaren. Äfven ryska czaren eftertraktade denna så föga afundsvärda krona, och det hade varit förhoppningen derom, som hufvudsakligen förmått honom till stilleståndet med Polen. Carl Gustaf var, såsom vi veta, åtminstone till namnet Polens konung, och således hade alla Polens grannar denna krona till mål för sina sträfvanden antingen genast eller efter den barnlöse Johan Casimirs afgång. De olyckliga följderna af att Polen var ett valrike och af söndringarna derinom visade sig sålunda i all sin styggelse.

Emellertid hade å ena sidan stilleståndet mellan Polen och Ryssland samt kejsarens ifriga bemödanden, jemte förhoppningen om kraftigt bistånd från honom, och å den andra Carl Gustafs förbund dels med kurfursten samt dels med Rakoczy och kosackerna mot slutet af året 1656 aflägsnat alla utsigter till en fredlig uppgörelse mellan Sverige och Polen. Medan underhandlingarna pågingo, hade konungen låtit sin genom ansträngningar och sjukdomar mycket sammansmälta här hvila ut, men sedan krigets fortsättande var beslutadt, bröt han mot slutet af året åter upp för att begynna ett nytt fälttåg.

Polska fälttågen 1657–1659.



Carl Gustaf hade ämnat, så snart förbundet med kurfursten och med Rakoczy var ingånget samt hans folk hvilat ut, gå från östra Weichsel-stranden öfver till den vestra och anfalla det polska lägret vid Langenau; men först hindrades hans öfvergång af isen, som gjorde det omöjligt att slå en bro öfver floden, och då han sedermera försökte en öfvergång på isen, inföll ett töväder, som gjorde denna osäker. Slutligen lyckades dock Stenbock i medlet af December vid Meve, ungefär en svensk mil söder om Weichselns utgrening före dess utlopp, slå en bro, på hvilken hären den 17 December i största hast öfvergick och drog sedermera till Dirschau, der underrättelse ingick att fienden förhärjat hela trakten på tre mils omkrets kring Langenau för att beröfva svenskarne allt skydd och underhåll derstädes, hvarföre Carl Gustaf den 19 vek af åt Lilla Werdern till byn Stibelau, der han lät skjuta svensk lösen för att uppfordra polackarne till strid, för hvilken de likväl icke visade någon lust, utan höllo sig troget inom sina förskansningar, ehuru deras här var till antalet betydligt öfverlägsen den svenska. Konungen beslöt då att kasta sig emellan det fiendtliga lägret och Danzig för att afbryta den polska härens förbindelse med denna stad och sedermera anfalla det fiendtliga lägret bakifrån; men då han den 20 kom upp på höjderna norr om Langenau, fann han det polska lägret öfvergifvet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free