Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polska fälttågen 1657-1659
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Som alla ungerske och kosackiske officerare, när konungen passerat förbi deras trupper, slöto sig tillhans följe, så blef detta allt större och utgjordes slutligen af några tusen ryttare, med hvilka konungen mot middagen anlände till furstens qvarter.»
Den här, Carl Gustaf sålunda tog i ögonsigte, utgjordes af den brokigaste samling utaf ungrare, siebenbürgare, moldauer, walacker, heiduker, szekler, kosacker m. fl., många till antalet, men till största delen oöfvade och till stor del halfvilda. Lägret upptog en ofantlig rymd, synnerligast med afseende å den oerhördt stora trossen, hvars vagnar, hvardera dragna af åtta till tio par oxar, behöfde ett par tusen man till betäckning. Carl Gustaf, hvars krigskonst företrädesvis utmärkte sig genom rörelsernas snabbhet, insåg genast omöjligheten att med en sådan tross kunna hinna de undanvikande polackarne och yrkade derföre, att man borde lemna trossen i någon fast ort under stark betäckning och derefter med rytteriet i sträckmarscher förfölja fienden; men för Rakoczys här var det dock omöjligt att alldeles undvara detta besvärliga sällskap, hvilket också hade till följd, att rörelserna försinkades och fienden ingenstädes kunde upphinnas.
Hela fälttåget utgjordes sedermera af en oafbruten följd utaf fruktlösa försök från de förenade härarnes sida att uppnå och tvinga till strid den ständigt undanvikande fienden. Det syntes tydligt, att polackarne ville locka de förenade härarna till ständiga marscher och ansträngningar, af hvilka de slutligen måste uttröttas och upprifvas, då de aldrig kunde stanna länge på något ställe, i anseende till svårigheten att underhålla Rakoczys talrika skaror, som snart tröttnade vid ett dylikt krigssätt. Carl Gustaf hade ock under denna tid lärt känna sina nya bundsförvandter från en föga fördelaktig sida. Rakoczy hade aldrig velat bekräfta det ingångna fördraget, utan alltid kommit med nya tillägg eller undanflykter, hvaraf syntes, att han ej skulle göra något afseende på Sveriges intressen, så snart han trodde sig kunna handla på egen hand. Emellertid voro både han och hans generaler så angelägna om svenskarnes bistånd, att de under marscherna aldrig vågade aflägsna sig från den lilla svenska hären. Carl Gustaf hade yrkat, att Rakoczys trupper borde tåga på 5 till 6 mils afstånd från de svenska, på det båda härarne måtte lättare finna underhåll i de trakter de genomtågade, men Rakoczyanerne vågade aldrig skilja sig längre än en mil från svenskarne. De iakttogo också aldrig någon bestämd marschordning, utan gingo, blandade om hvarandra, på en bredd af flera mil. Om ett vildbråd uppjagades på de stora slätterna, spridde sig hela kompanier och regementen att förfölja det. Kosackerna plundrade, härjade och brände öfverallt. I synnerhet voro adelsmännen och de katolske presterne utsatte för deras förföljelser, till hämd för det förtryck dessa utöfvat mot de rutheniske bönderne och mot de grekiske presterne i Ukraine. I allmänhet började Rakoczys folk mer och mer tröttna vid kriget och längta tillbaka till sitt hemland. Hans ungrare, walacker och moldauer voro icke heller förbundne att tjena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
