- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjette bandet. Carl X Gustaf. Carl XI /
133

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polska fälttågen 1657-1659 - Ryska kriget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Detta krig hade emellertid kostat Sverige öfver 30,000 man, fallna på slagfälten eller skördade af sjukdomar. Dess statsskuld hade blifvit betydligt ökad, och det hade fått fyra nya fiender – Ryssland, Österrike, Danmark och Brandenburg – hvilka af kriget i Polen blifvit föranledda att anfalla Sverige. Krigets början hade varit så lysande, att det försatt hela Europa i förvåning och icke minst Carl Gustaf sjelf. Af de så hastigt och så lätt vunna framgångarna, i förening med åtskilliga polska stormäns beredvillighet att hylla honom, förleddes han att vilja göra sig till Polens konung, och detta olyckliga beslut vållade sedermera alla de följande motgångarna. För att fullfölja detsamma fördjupade han sig i Polen, splittrade sin styrka, framkallade hos polackarne ett nationalhat, som mer än något annat blef för de svenska vapnen olycksbringande, gjorde sig beroende utaf kurfursten af Brandenburg och åsidosatte hvad som varit krigets egentliga anledning –att hejda Rysslands förstoringsplaner. Otvifvelaktigt skulle krigets utgång blifvit en helt annan, om Carl Gustaf, efter sina första framgångar och innan förbittringen mot svenskarne blef så djup och så allmän inom Polen, slutit fred och förbund med Johan Casimir och gemensamt med honom jagat ryssarne ur Polen samt såsom ersättning betingat sig Vest-Preussen jemte öfverhögheten öfver Ost-Preussen och Kurland. Med sin då odelade styrka hade han lätt kunnat försvara dessa besittningar, hvaremot nu alla hans många eröfringar i Polen och Preussen gingo förlorade, den ena efter den andra. I allmänhet utgöra Carl Gustafs polska fälttåg den mest slående bekräftelse för den gamla sanningen, att det är lättare bära motgång än medgång. Under sina motgångar var han stor och beundransvärd, men allt det mod, den ihärdighet, det fältherresnille och den diplomatiska fyndighet, han derunder utvecklade, tjenade endast att reda honom ur de svårigheter, hvilka han, förbländad af medgången, sjelf beredt sig, och han kunde hvarken verkställa sina högtsträfvande planer eller ens vinna det syfte, han ursprungligen afsett.

Ryska kriget.



Czar Alexci, som tagit kosackerne under sitt beskydd och segrande framträngt långt in i östra delarna af det polska riket, hade med oro och missnöje sett svenskarnes uppträdande i Polen, hvilket han trodde sig kunna ensam eröfra och ej ville dela med någon annan. Carl Gustaf hade befalt sina befälhafvare i de trakter, som lågo ryssarne närmast, att undvika alla anledningar till tvister, öfverse med smärre förolämpningar och göra allt för att icke reta ryssarne. Under de svenska vapnens lysande framgångar 1655 hade ock ryssarne tagit sig till vara för alla utmanande steg; men redan under vintern mellan 1655 och 1656 hade förhållandena mellan svenskar och ryssar blifvit mindre vänskapliga. Czaren, som antagit titel af »Herre öfver Östern, Norden och Vestern samt öfver alla de länder våra företrädare innehaft», hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free