- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjette bandet. Carl X Gustaf. Carl XI /
141

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryska kriget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Juli 1657 i grund slagen vid Walk af generalmajor Fritz von Löwe, förlorade mer än 1,500 man och blef sjelf sårad samt dog några dagar derefter. Ehuru nu medel felades till något mera betydande företag, folket förlorat all lust för det olyckliga kriget och äfven tatarerne hotade med ett infall i Ryssland, samlade czaren likväl en ny här för att ännu en gång anfalla Riga; men under tåget dit fick han veta, att pesten härjade så väl i denna stad som i hela Lifland, hvilken underrättelse förmådde honom att vända om. Både i Lifland och Estland samt synnerligast i Reval anstälde ock denna farsot förfärliga förödelser. Folket dog bort, så att boskapen ströfvade ovaktad kring fälten och säden multnade oskördad på åkrarna. Mångenstädes kunde man ej begrafva de döda, utan stanken af liken spridde smittan än vidare. De fåtalige svenske trupperne glesnade allt mera, och i Reval funnos slutligen knappt så många soldater, som behöfdes för att bevaka portarna. Det hade nu icke varit någon svårighet för ryssarne att intaga landet, men de fruktade ännu mera för pesten än för svenskarne och lemnade under återstående delen af året Estland i fred.

Under tiden hade De la Gardie med något öfver 1,500 man rytteri ryckt in öfver ryska gränsen och framträngt ända till Augdov, men en 7,000 man stark rysk här, som ryckte emot honom från Pleskov, tvang honom att skyndsamt och med förlust draga sig tillbaka, då ryssarne trängde fram ända till Narva, hvars förstäder de afbrände, hvarefter de härjade flerstädes i Ingermanland, men vände sedan tillbaka.

I September 1657 gick en litauisk här af 5,000 man under Gosievskys befäl öfver Düna och började blokera Riga, der Helmfelt fortfarande förde befälet; men sedan blokaden fortfarit i flera månader och nöden inom staden stigit till sin höjd, gjorde Helmfelt den 6 Januari 1658 ett utfall, som kostade litauerne 1,000 man, hvarefter belägringen upphäfdes.

I början af året 1658 gjorde en rysk styrka åter ett fiendtligt anfall i Ingermanland och närmade sig Narva; men då i detsamma underrättelse kom om freden i Roskild och om Carl Gustafs underhandlingar med Polen, i följd hvaraf czaren började frukta att få Sveriges odelade stridskrafter emot sig, blef han mera hågad än förut att sluta ett krig, som så litet svarat mot hans högtsträfvande förhoppningar. Han drog derföre åter sina trupper från Ingermanland och började underhandlingar, hvarvid Carl Gustaf gick honom villigt till mötes. De svenska sändebuden i Moskwa, som dittills hållits fångna, försattes åter i frihet, ett vapenstillestånd aftalades och man öfverenskom, att svenska och ryska fullmäktige skulle den 15 Juni 1658 infinna sig i Plüsamünde nära Narva för att underhandla om fred, hvarvid ingen annan makts mellankomst skulle tillåtas. Underhandlingarnas början fördröjdes dock af ryssarne, som tillika underhandlade med Polen och ville afvakta hvad der kunde uträttas. Czaren höll också envist fast vid sitt yrkande, att Ingermanland skulle till Ryssland afträdas, men Carl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free