Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danska kriget 1658
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han lät undersöka isen på båda sidor om Ivernæs, der strömmen var mindre stark. Kl. 2 på morgonen den 30 Januari kom underrättelse, att det frusit ovanligt starkt under natten och att isen var säker, om riktningen togs till venster om Ivernæs. Kort derefter återkom också Dahlberg, som under denna natt ridit tio mil, och berättade, att äfven vid Fredriksodde var isen säker; men sedan man förvissat sig om, att isen icke var söndersågad på sidan om Ivernæs, vidhölls planen att ditåt verkställa vergången för att icke trötta manskapet genom en marsch till Fredriksodde.
Konungen lät nu hären rycka ut, först högra flygeln under Wrangel och Clas Tott, så den venstra under konungen och Fabian Berndes. Hela denna styrka, 9,000 man, utgjordes af rytteri, hvilket jemte artilleriet, kom öfver till Brandsö, just som solen gick upp. Från Brandsö tågade först Wrangel med sin flygel utåt sundet. Der isen var svagast sutto ryttarne af och ledde sina hästar på temligen långt afstånd från hvarandra; men så snart man kommit öfver strömfåran, kastade sig alla i sadeln och störtade i tätt slutna led mot den på stranden väntande fienden. I spetsen för anfallet var öfverste Bornemann med Wrangels lifregemente, hvarefter följde Smålands och Uplands ryttare. De första danska trupper, som möttes, blefvo tillbakakastade och deras öfverste tillfångatagen. Riktningen hade tagits inåt en vik norr om Ivernæs udde, och i följd deraf syntes nu fiendens hufvudstyrka, som förut stått uppstäld på udden, draga sig derifrån för att möta Wrangels trupper.
Under tiden hade konungen låtit sin venstra flygel stanna vid Brandsö för att iakttaga fiendens rörelser, emedan man kunde befara att, om hela svenska styrkan ginge öfver på en punkt, kunde danska hufvudstyrkan på en annan gå öfver till Jutland och öfverfalla det svenska fotfolket, 3,000 man, hvilket under Jakob Casimir De la Gardie verkstälde sin öfvergång från Stenderup, en by närmare Fredriksodde. Så snart emellertid konungen öfvertygat sig, att någon sådan rörelse från fiendens sida icke var afsedd, satte han äfven sin venstra flygel i rörelse och skyndade sjelf förut till Wrangel, hos hvilken han inträffade just då denne var i begrepp att anfalla den fiendtliga hufvudstyrkan. Denna, bestående af 21 kompanier ryttare och 450 dragoner, eller tillsammans omkring 5,000 man, hade intagit en fördelaktig ställning i hafsbugten norr om Ivernæs, med hafvet på ena sidan och skyddad af en mängd stora häckar på den andra. Konungen lemnade åt Wrangel att utföra anfallet från sjösidan och gick sjelf med sin venstra flygel en omväg för att genom häckarna falla fienden i ryggen, medan Wrangel anföll från sjösidan. Rörelsen verkstäldes med stor möda, men med den framgång att, så snart konungens manskap framträngt genom häckarna och markgrefven af Baden gjort första anfallet, fienden genast grep till flykten, förföljd af svenskarna, då konungen sjelf förde Vestgöta ryttare. Wrangel, som samtidigt anfallit fienden från andra sidan, var nära att vinna samma framgång, då isen brast under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
