Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danska kriget 1658 - Freden i Roskilde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alla borde söka med snar undergifvenhet vinna sin nye herres välvilja, o. s. v. Slutet blef, att hela besättningen gaf sig, till icke ringa förvåning för svenskarne, och att stadens borgmästare, med en del af magistraten, kom midt i natten konungen till mötes för att lemna honom stadens nycklar.
Den 9 Februari fortsatte konungen tåget till ön Falster och redan samma dag intog Smålands regemente Wordingborgs slott på Seland. Den 10 stod hären stilla, emedan fotfolket, som gått öfver Stora Belt mellan Langeland och Laaland den 9, behöfde en dag att hvila ut. Nyekiöbing, Falsters förnämsta stad, ålades en brandskatt, och då stadsboerne förklarade sig ej kunna erlägga densamma, hotade konungen att låta afbränna staden. I stadskyrkan hölls gudstjenst, under hvilken presten fick se flera främlingar der inträda, hvilka han genast gissade vara svenskar. I varma och allvarliga ordalag började han nu ifra mot den hårdhet, hvarmed den ena menniskan förtrycker den andra, sin nästa, sin kristendomsbroder o. s. v. Knappt hade presten hunnit hem, förr än bud kom, att konungen ville hos honom intaga sin middag. »Den äran är mig för stor», svarade han, »och jag har endast ärter och fläsk att bjuda – allt annat hafva de svenska soldaterne redan anammat». Konungen infann sig icke desto mindre, och det var med icke liten bestörtning som presten i honom igenkände en af de främlingar han haft till åhörare i kyrkan. Konungen visade sig dock på intet sätt onådig och presten talade för sina sockenbor så bevekande, att Carl Gustaf lofvade förskona staden från den hårda behandling, hvarmed han hotat.
Den 11 Februari förenade sig fotfolket under Wrangels befäl i Stubbekiöbing med konungens styrka, och den 12 gick hela hären öfver det smala sundet mellan Falster och Seland samt landsteg utan motstånd vid Wordingborg på seländska kusten. Härmed var det minnesvärda tåget öfver Belterna fullbordadt – en af de ryktbaraste och äfven till sina följder vigtigaste tilldragelser i hela krigshistorien. Den svenska hären ryckte i raska marscher fram på Seland, under det Stenbock fick befallning att draga in i Skåne, slå läger mellan Helsingborg och Landskrona samt skicka 2,000 man öfver till Seland. Konungen hade framryckt till en mil nära Köpenhamn, då engelska sändebudet Meadowe, hvilken redan förut uppträdt såsom medlare af fred mellan Sverige och Danmark, infann sig hos honom och försäkrade, att, om han ville stanna, skulle han inom 24 timmar hafva en säker och fördelaktig fred, hvilket hade till följd, att Carl Gustaf för tillfället afstod från företaget att taga Köpenhamn, men stannade hotande i dess närhet för att framtvinga freden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
