Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Andra kriget mot Danmark 1658
- Danska kriget 1659
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
besättningen, hvilket skedde på det sätt, att Ascheberg under en stark kanonad, som insvepte allt i rök, förde sitt folk genom hål på muren ut till fartygen och med dessa kom öfver till Fyen. Hela Holstein och Sleswig gingo emellertid sålunda förlorade för svenskarne, och den gamle hertigen af Holstein, Carl Gustafs svärfader, måste för en stor summa penningar köpa sig neutralitet, hvarefter han begaf sig till Tönningen, der han afled några månader senare. Hans död troddes hafva blifvit påskyndad af sorg öfver det elände, som träffat hans folk och hans land både af vänner och fiender.
Så bekymmersamma voro vid 1658 års slut förhållandena under detta nya danska krig, hvilket Carl Gustaf begynt med så högtsväfvande förhoppningar.
Danska kriget 1659.
Vid början af året 1659 hade Sverige öppet krig med Danmark, Holland, Österrike, Brandenburg och Polen. Med Ryssland hade stillestånd blifvit ingånget på tre år den 20 December 1658, men om detta skulle öfvergå till verklig fred berodde väsentligt deraf, huru Sverige kunde reda sig mot sina öfriga fiender. Mot dessa hade icke Sverige att påräkna verksamt stöd af någon enda bundsförvandt. England och Frankrike voro visserligen vänligt stämda, men kunde icke förmås till något verksamt uppträdande. Hade Carl Gustaf under sommaren 1658 vändt sig mot Österrike i stället för mot Danmark, så är det sannolikt, att franska regeringen varit mera villig att bistå honom med annat än välönskningar och bemedlingsförsök. Att Mazarin hyste en hög tanke om hans stora egenskaper, vittna flera bref från denne Frankrikes verklige regent till de franska sändebuden vid denna tid. Så heter det bland annat i ett bref från Mazarin af den 12 November 1658: »Jag känner en verklig beundran för den svenske konungens oförskräckta mod, när jag tager i betraktande huru han, ehuru med sex mäktiga fiender emot sig, likväl deraf icke föranledes att taga ett steg tillbaka i någon af sina planer, utan tvärt om, lik palmen, reser sig allt högre, ju mer man försöker böja honom.» Denna beundran af den svenske konungens personliga egenskaper verkade dock hos Mazarin snarare emot än för ett beslut att bistå honom. Han insåg nemligen, att Carl Gustaf aldrig skulle blifva något villigt verktyg för Frankrikes politiska planer, då han äfven i den bekymmersamma ställning, hvari han under det andra danska kriget råkat, visade sig lika sjelfständig och lika oförfärad som förut.
Från England hade Carl Gustaf, efter Hollands deltagande i danska kriget, mera lefvande utsigter till verksamt bistånd. Hade han af protektorn erhållit de 20 krigsskepp, hvarom han länge underhandlat, så hade hans sjömakt kunnat mäta sig med den förenade holländska och danska; men dessa underhandlingar afbrötos genom Oliver Cromwells död i början af September 1658, och den nye protektorn, Richard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0218.html
