- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjette bandet. Carl X Gustaf. Carl XI /
233

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rikets inre styrelse - Reduktionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

orter till och med ryttare. Adeln beviljade åren 1656 och 1657 dubbel rusttjenst eller 100 rdr årligen för hvarje häst och derjemte att af deras underhafvande låta årligen inskrifva hvar tionde i stället för hvar tjugonde man.

Oaktadt alla dessa uppoffringar felades ständigt tillgångar äfven till de nödvändigaste behof. Embetsmännen kunde icke utfå sin aflöning och ännu ett år efter konungens död finner man bland andra rikets skulder upptagna 3,352,468 daler obetalda tjenstemannalöner. Äfven för de vid hofvet anstälde var förhållandet enahanda. Drottningens kammarherre Johan Ekeblad klagade, att han på 1 1/2 år icke fått ut ett öre af sin lön och att hans enda klädning var »sliten och tunn som ett sidensars.» Af brist på medel saknade soldaterne i Lifland både kläder och föda, och matroserna på Skeppsholmen sades vara nära att svälta ihjel. Kronans anseende var så fallet, att regeringen till slut icke kunde få låna penningar ens mot pant af silfver och juveler, och man har beräknat, att statsskulden under Carl Gustafs regering ökats med 5 1/2 millioner daler silfvermynt.

Detta var de lysande krigsföretagens frånsida, hvilken i allmänhet ej blifvit tillräckligt beaktad
vid skildringarna af Sveriges stormaktstid, så rik på yttre glans, men så fattig på inre välstånd.

Reduktionen.



Vi hafva i det föregående omtalat den början till en reduktion af de kronan afhända gods och lägenheter, som gjordes vid 1655 års riksdag, och skola nu taga i betraktande denna reduktions fortgång under Carl Gustafs regering.

För att bringa den beslutade reduktionen till verkställighet hade konungen den 9 Juli 1655 utnämnt 15 kommissarier, med kammarpresidenten, riksrådet Herman Fleming till ordförande och för öfrigt bestående af riksråden Knut Posse, Erik Gyllenstierna, Seved Bååt, Gustaf Bonde och Erik Fleming, kammarrådet Göran Fleming, förre generalkommissarien i Lifland och guvernören i Riga Anders Eriksson Hästehufvud, vicepresidenten i Göta hofrätt Carl Christerson Månesköld, statssekreteraren Daniel Behmer, assessorn i Svea hofrätt Olof Berling, generalkamreraren i kammarkollegium Erik Johansson Klöfverskiöld, kamreraren i räkningekammaren Nils Eriksson Rosenfelt samt två andra tjenstemän derstädes, Lennart Hansson och Gustaf Berg. Sedan Erik Gyllenstierna och Anders Hästehufvud aflidit, förordnades år 1658 i deras ställe landshöfdingen i Nerike Gustaf Soop, som då tillika blef vice ordförande, samt assessorn Magnus Palumbus. Sekreterare var Olof Thegner, generalsekreterare i styrelsen öfver drottning Christinas underhållsländer. Det var för öfrigt ingen afundsvärd befattning att vara ledamot af reduktionskollegium. Göromålen voro ganska omfattande och vid deras samvetsgranna handläggande utsatte sig kommissarierna alltid för missnöje, icke sällan för hat och förföljelse från dem,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:06 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/6/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free