Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reduktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som genom reduktionen förlorade någon del af sin egendom. Gustaf Berg, en bland de driftigaste bland reduktionskommissarierna, klagade i Maj 1657 hos konungen, att han för sin trohet och sitt nit blef hatad och förföljd, och samma klagomål hördes äfven från de öfriga kommissarierna. Mest bland alla var dock Herman Fleming, själen i hela reduktionsverket, föremål för missnöje och hat af sina embetsbröder inom rådet och sina ståndsbröder bland adeln. Äfven inom sjelfva reduktionskollegium hade han ihärdige motståndare i Erik Gyllenstierna och Gustaf Bonde. Allt detta bekom dock honom ingenting. Med orubbad ifver föreslog han nästan alla åtgärder, som af kollegium vidtogos, samt genomdref reduktionsstadgans ordagranna tillämpning utan afseende på dens samhällsställning, som deraf träffades. Den grundsats, han sjelf inom kollegium uttalat, att »folkets väl är högsta lag», följde han orubbligt, och konungens egen broder hertig Adolf Johan, riksdrotsen och riksmarsken funno hos honom lika litet undseende som den ringaste bland kronans tjenstemän.
Samma dag konungen afseglade från Elfsnabben för att gå ut i polska kriget, den 10 Juli 1655, hade han för reduktionskommissarierne utfärdat en instruktion, hvilken dock var helt kort och gifven endast tills vidare. Redan den 16 Juli afgick från reduktionskollegium till rikets alla landshöfdingar påbud, att alla, som innehade gods, hvilka efter år 1604 kommit från kronan, skulle förete sina åtkomsthandlingar, samt särskildt till landshöfdingarne i Upland, Vestmanland och Södermanland, att de, som innehade genom gåfva, förläning, köp eller byte förvärfvade kronogods inom de fem s. k. förbudna länen vid Mälaren – Svartsjö, Gripsholms, Eskilstuna, Ulfsunds eller Kungsörs och Strömsholms län – skulle med sina handlingar inställa sig den 24 nästföljande Augusti.
Kort derefter, den 27 Augusti, begynte reduktionsarbetena. Till ledning för desamma upprättades först en jordebok öfver alla gods, som tillhört kronan efter året 1603, med anteckning när och under hvilka vilkor de frångått kronan. Vidare anbefaltes ransakningar i orterna af häradshöfding och nämnd om de hemman, som voro omistande för kungsgårdar eller kungsladugårdar. Landtmätare förordnades att affatta kartor öfver de trakter omkring städerna, äfvensom öfver de bergslag och andra för omistande förklarade orter, som borde till kronan återkallas. Bergskollegium anmodadas upprätta en bergsjordebok öfver alla hemman, som tillhört eller bort tillhöra bergslagen, och bergsråden begåfvo sig genast på resor för att derom inhemta noggrann kännedom. Ledamöterne i reduktionskollegium förbundo sig att hålla hemligt allt hvad i kollegium föreföll.
Först företogs reduktionen af de förbudna orterna och i främsta rummet de inom de fem länen. Dernäst återkallades sådana gods, som voro omistande för bergslagen och för amiralitetet. Af dessa återkallelser träffades många bland högadeln, såsom Axel Oxenstiernas arfvingar, Magnus Gabriel De la Gardie, m. fl., samt för öfrigt nästan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
