Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nyvunna landskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varit inrättade för att hålla svenska allmogen från de danska städerna, hade sådant icke hindrat handeln på Sverige. Borgarena i Ronneby hade haft »stora grep att draga allmogen till sig, efter de icke allenast kunde sälja för bättre köp än borgerskapet i de svenska städerna, emedan tullen var så mycket ringare och uppsigten alldeles ingen, utan de hafva alltid haft här för sed att traktera bonden med mat och dryck och spendera mycket på honom, men deremot hafva de brukat bedräglig vigt och mål, hvarigenom de sin skada dubbelt hafva igentagit, hvilket den enfaldige bonden ej hafver kunnat förstå.»
Lyckeby var en gammal, då ödelagd stad midt emellan Ronneby och Christianopel. Der fans ännu en god krog och några få handtverkare, men de fleste, som bodde der, brukade stadens jord.
Christianopel, liggande på ett till största delen kringflutet skär ute i sjön, var en icke föraktlig fästning, och hamnen temligen god, men stadens handel af ringa värde.
I allmänhet vittnar Christer Bondes särdeles utförliga berättelse, ur hvilken endast det hufvudsakligaste här blifvit anfördt, att han sökt vinna noggrann kännedom om förhållandena och föreslå de åtgärder, som bäst kunde bidraga till de nyvunna landskapens och dervarande orters förkofran. De bland dessa, som voro bäst belägna för handel och sjöfart, skulle uppmuntras dels genom nya friheter, dels ock genom att beröfva mindre välbelägna orter i granskapet deras seglationsfrihet och göra dem till blotta uppstäder eller byar, för att sammanföra rörelsen på färre punkter och således lättare kunna kontrollera kronans inkomster af tullar och acciser.
För öfrigt gingo de föreslagna åtgärderna i allmänhet ut på att försvåra dessa orters förbindelse med Danmark, men lätta dem med de svenska landskapen, för att på detta sätt snarare införlifva de nyvunna med det öfriga Sverige.
Allmogen i de till Sverige afträdda landskapen hade genom en fullmäktig från hvarje socken aflagt trohetsed åt Sveriges konung, men visade sig i allmänhet föga hågad att hålla denna ed. Böndernes belägenhet blef visserligen icke försämrad, utan snarare, åtminstone i några hänseenden, förbättrad genom öfvergången från danska till svenska väldet; men förbittringen öfver de i Skåne förlagda tyska ryttarnas våldsamheter och i synnerhet farhågan att genom utskrifningen till krigstjenst tvingas att för alltid lemna sina hemorter gjorde det svenska väldet för allmogen förhatligt, och det var endast genom en väl beräknad förening af foglighet och allvar, som svenska regeringen lyckades efter hand mildra denna missgynnande sinnesstämning.
Bönderne voro dels skattebönder, som hade full eganderätt till sina hemman, emot skatt till kronan eller presterskapet och med skyldighet för hvarje ny egare af sådant hemman att i »husbondehold» betala från 12 till 20 rdr; dels fästebönder, som innehade sina gårdar för lifstiden mot städja till kronan, adeln eller presterskapet; dels veckodagsbönder, som innehade sin jord mot dagsverken till adeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
