Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- De nyvunna landskapen
- Carl Gustafs samtida: Konungahuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under danska styrelsen voro hemmanen besvärade med en mängd skatter af olika benämningar och belopp, så att ett hemman erlade i kungskatt 3 daler, matskatt 2 daler 8 öre, grafvarepenningar 1 daler 16 öre, gengård 1 daler 16 öre, skjuts- och gästningspenningar 4 daler 16 öre, arbets- och dagsverks-penningar 3 daler, ved- och timmerkörsel 4 daler, krigshjelp uti korn 3 daler, båtsmanshåll 12 öre, bryggnings- och brödbaknings-penningar 12 öre, spinnepenningar 8 öre, blårskatten 8 öre, tillsammans 24 daler. Dessa särskilda skatter sammanslogos under svenska styrelsen till en enda, kallad terminskatt, som i början utgick med 24 daler silfvermynt af hvarje helt hemman, men sedermera nedsattes.
Till allmogens rättigheter hörde, att ingen adelsman fick utan konungens samtycke köpa en skattegård; att skattejord fick besittas af blott en arfvinge, men icke delas mellan flera; att bonde var närmast till att städja bondejord, hvilken hans förfäder gifvit till själamessor samt att han fick ställa borgen i mål, som angingo lif och ära.
En närmare utveckling af allmogens förhållande till den nya styrelsen tillhör följande tidskifte.[1]
Carl Gustafs samtida: Konungahuset.
Svenska konungahuset utgjordes under Carl Gustafs regering af hans gemål, drottning Hedvig Eleonora, hans äldre syster Christina Magdalena, förmäld med markgrefven Fredrik af Baden-Durlach, hans båda yngre systrar Maria Euphrosyna, förmäld med riksskattmästaren grefve Magnus Gabriel De la Gardie, och Eleonora Katarina, förmäld med landtgrefven Fredrik af Hessen-Eschwege, samt hans yngre bror, hertig Adolf Johan.
Hedvig Eleonora har i det föregående blifvit omtalad. Vi hafva berättat, huru Carl Gustaf vid valet af gemål kom att fästa sig vid henne, en yngre dotter till hertig Fredrik af Holstein-Gottorp; huru hon ankom till Sverige i början af Oktober 1654, då Carl Gustaf såg henne för första gången; huru deras förmälning firades den 26 Oktober samma år, och huru deras förening, ehuru endast ett omständigheternas verk, likväl utföll lyckligt för båda. Hennes själsförmögenheter synas varit föga framstående och äfven icke blifvit af någon rikare bildning utvecklade, så att hon i dessa hänseenden var en föga passande maka åt den ovanligt rikt begåfvade och mångsidigt bildade Carl Gustaf. Hon var dock honom så varmt tillgifven, som hennes temligen ljumma natur medgaf, samt skydde inga besvärligheter för att så mycket som möjligt få vara hos honom, och han, å sin sida, synes hafva funnit sig väl i hennes sällskap och egnat henne, om också icke någon varmare kärlek, likväl en lugn, trofast tillgifvenhet,
[1] Jfr Handlingar till Skandinaviens historia, IV: 85-161. - Cronholm, Skånes politiska historia. Stockholm 1851. II: 22-176. - Carlson, Sveriges historia under konungarna af pfaltziska huset, I: 331-334.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0271.html
