- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjette bandet. Carl X Gustaf. Carl XI /
260

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Gustafs samtida: Konungahuset

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I sin af henne sjelf författade lefnadsbeskrifning berättar Maria Euphrosyna, att sedan flera af Christina åt Magnus De la Gardie förlänade gods i Pomern, Bremen och på ön Ösel blifvit anslagna till drottningens underhåll efter hennes tronafsägelse utan något vederlag till De la Gardie, samt han sedermera, genom den vid 1655 års riksdag beslutade fjerdeparts-räfsten, gjort flera ytterligare förluster, så hade han nödgats pantsätta sitt guld och silfver för att värfva krigsfolk till konungens och rikets tjenst, när polska kriget begynte. Till ersättning för sina lidna förluster erhöll han likväl af konungen ett gods i Litauen, »väl så stort som ett furstendöme», jemte flera föräringar dessutom, bland andra »en skön klenod af sju stycken rosenstenar».

Under De la Gardies frånvaro i Lifland stannade Maria Euphrosyna, enligt konungens önskan, hos drottning Hedvig Eleonora, fick med sina tre söner och en dotter bo i slottet och erhöll af konungen 4,000 rdr i årlig pension. Så öfvervar hon drottningens nedkomst med en prins, sedermera konung Carl XI, bland hvars faddrar Maria Euphrosyna var, samt fick åtfölja drottningen till Preussen 1656 och erhöll vid afskedet från henne flera juvelsmycken samt godset Neuenburg i Preussen, hvars årliga afkastning skattades till 4,000 rdr. På ett kronans skepp reste Maria Euphrosyna till Riga för att besöka sin man, men fick ej stanna hos honom längre än fjorton dagar, emedan en stor rysk här närmade sig staden. Hon återvände nu till Stockholm och, när drottningen återkom från Preussen, fick Maria Euphrosyna med sina barn å nyo flytta till henne på slottet samt åtföljde henne till Göteborg under våren 1658 för att möta konungen. Denne förtrodde sin syster, att han ämnade utnämna De la Gardie till rikskansler, men hon bad honom på det enträgnaste förskona hennes man från den tjensten, hvilken han icke eftersträfvade, utan ville hellre förblifva krigare, i hvilken egenskap både hans fader och farfader varit nyttige för riket; men konungen svarade: »Nej, min syster, det går inte an. Jag får alltid soldater, men jag kan ej vara konung och kansler tillika, och till den tjensten behöfver jag en skicklig, klok och förståndig man, icke allenast för riket, utan ock för mitt hus, och jag kan icke få någon närmare och trognare, derföre, min syster, låt eder behagat, det måste så ske.» På hennes förnyade föreställningar medgaf dock konungen att »sjelf hafva det omaket», till dess De la Gardie komme hem från de polska fredsunderhandlingarna. Tillika fick De la Gardie godset Söfde i Skåne såsom pant för ett lån å 60,000 rdr, Maria Euphrosyna godset Torstorp i Skåne såsom pant för en lika stor summa, deras dotter Katarina godset Liersholm, »för han henne så högt älskade, efter hon hade namn efter min mor», anmärker Maria Euphrosyna – åter ett bevis i huru kärt minne denna förträffliga mor lefde hos sina barn. Maria Euphrosynas två söner Gustaf och Jakob, som då studerade i Upsala, fingo 2,600 rdr i årlig pension och de öfriga barnen hvardera 2,000 rdr årligen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free