- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Sjette bandet. Carl X Gustaf. Carl XI /
271

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

litet som möjligt blottställa egna trupper, utan att anfallet mot fienden derföre blef mindre kraftigt, samt att ordna försvaret mot en öfverlägsen fiende så, att denne ingenstädes träffade någon svag punkt. Sjelf visade han också alltid samma lugna jemnmod under segern och samma orubbliga ståndaktighet under motgången, hvilken aldrig träffade honom oförberedd. I allmänhet egde han dock ett större rykte i främmande land än i sitt eget, der han blifvit öfverglänst af senare krigiska storheter och der hans lugna, försigtiga, i alla enskildheter ytterst noggrant beräknade krigskonst blifvit undanträngd af en annan, vågsammare, äfventyrligare, som endast afsåg målet, utan att taga i betraktande hvad det kostade att ernå det, samt också derföre var rikare på mera lysande, ehuru tillika mera dyrköpta framgångar. För öfrigt var Horn såsom härförare sträng i krigstuktens upprätthållande och derföre mindre omtyckt af sina underhafvande, men mera af befolkningen i det land, der han förde befälet, än någon af de öfriga befälhafvarne. Såsom menniska utmärkte han sig genom djup gudsfruktan, som dock aldrig hos honom urartade till otidig ifran, hvilket bäst röjde sig i hans fördragsamhet mot det katolska presterskapet. En grundlig lärdom, inhemtad redan i ungdomen och sedermera utvidgad under hans vistande i främmande länder, en vidsträckt språkkunskap, ett angenämt, anspråkslöst umgängessätt, trohet i vänskap, ömhet mot maka och barn gjorde honom älskad och värderad i det enskilda lifvet, likasom hans öfverlägsna själsegenskaper gåfvo honom ett högt anseende i det offentliga.

Gustaf Horn blef 1628 gift med Christina Oxenstierna, en dotter till den store rikskansleren, men förlorade henne redan 1631, då hon i Stettin bortrycktes af en der gängse pestaratad farsot. I Juli 1643 ingick han ett nytt gifte med Sigrid Bielke, en dotter af Nils Bielke till Åkerö.

Han hade haft tre söner, hvilka alla dogo i sin spädaste barndom, så att hans grefliga ätt utdog med honom, men han öfverlefdes så väl af sin senare hustru som af tre döttrar, bland hvilka en, Eva, gift med kongl. rådet och fältmarskalken friherre Nils Bielke, dog först år 1740.

Gabriel Bengtsson Oxenstierna hafva vi förut omtalat såsom en bland Christinas förmyndare. Vi hafva äfven berättat huru Christina, kort efter det hon sjelf öfvertagit regeringen, sände honom, emot hans egen önskan, såsom generalguvernör till Lifland, hvarifrån han först 1647 fick återvända och å nyo öfvertaga utöfvandet af riksskattmästare-embetet; huru han i Mars 1651 utnämndes till grefve af Korsholm och Vasa, med mer än 500 hemman till grefskapet, och huru han i Januari samma år blef riksamiral för att bereda Christinas dåvarande gunstling Magnus De la Gardie tillfälle att, såsom hans efterträdare i riksskattmästare-embetet, erhålla en plats bland riksembets-männen. För Gabriel Oxenstierna, som aldrig förut befattat sig med sjöväsendet, var den nya befattningen fullkomligt främmande, och man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:45:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/6/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free