Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ung herre, hvilken att öfvergifva jag höll för ett stort samvetsverk och befarade, om det skedde, Guds hämnd, en stor mitt samvetes förevitelse samt eders kongl maj:ts påföljande beskyllning och onåd med tiden.»
Huru De la Gardie fylde den plats, hans svåger på sin dödssäng anförtrodde honom, få vi tillfälle att visa i berättelsen om förmyndarestyrelsen under Carl XI:s minderårighet, der vi skola återfinna De la Gardie såsom en bland de främste ledarne af Sveriges öden, på hvilka han förut såsom Christinas gunstling eller Carl Gustafs embetsmän haft endast en mera underordnad inverkan.
Herman Fleming, friherre till Liebelitz, herre till Willnäs, Hermansaari, Gerknäs och Saris, alla i Finland, samt till Håtö i Roslagen, son till den i det föregående vid flera tillfällen omtalade, ovanligt mångsidigt verksamme presidenten i kommerskollegium, öfverståthållaren och amiralen Clas Fleming, var under Carl Gustafs regering den verklige utöfvaren af riksskattmästare-embetet, ehuru titeln bibehölls af Magnus De la Gardie. Han var född å fädernegodset Willnäs i Finland den 17 September 1619, blef student i Upsala 1637 och anträdde 1640 en utländsk resa, hvarunder han stannade två år i Amsterdam för att inhemta närmare kunskap i sjöväsendet, åt hvilket han, enligt både faderns och sin egen önskan, ville egna sig. Af fadern rekommenderad hos de berömde amiralerne Tromp och Witte, tog han tjenst på holländska flottan och deltog i några dess träffningar mot spaniorerne, hvarefter han 1643 reste till Paris och ämnade derifrån fortsätta resan till Italien, då han af fadern fick befallning att komma hem för att tjena fäderneslandet i det förestående kriget mot Danmark. Han skyndade att efterkomma denna befallning och utnämndes 1644 till kapten på skeppet Regina samt deltog i sjökriget mot Danmark, hvarunder hans fader dödades i Juli samma år. Efter freden blef sonen Holm-amiral 1645, riksråd, amiralitetsråd och öfverståthållare i Stockholm 1650, samt följande året, jemte sina syskon, för faderns förtjenster upphöjd i friherrligt stånd, då han till friherrskap erhöll godset Liebelitz i Keksholms län. Christina hyste till honom stort förtroende, hvilket ej minskades deraf, att han, såsom förut är berättadt, bragte henne i lifsfara, när båda från landgången till ett fartyg föllo i vattnet och Fleming i häpenheten fattade tag i drottningens kjortel samt drog henne i djupet, då drottningen räddades af Steinberg och äfven Fleming blef lyckligen upptagen, utan att någondera hade någon olägenhet af detta äfventyr. Samma år 1652 förflyttades Fleming från öfverståthållare-embetet till kammarkollegium, der han blef president i December 1653 och utnämndes följande året till generalguvernör öfver Christinas underhållsländer.
Fleming visade alltid en varm tillgifvenhet för Carl Gustaf och skall äfven i hemlighet arbetat för påskyndandet af hans anträde till regeringen. När Christina under hösten 1651 ville nedlägga regeringen och af rådets upprepade böner ej kunde förmås frånträda detta beslut, blefvo slutligen gunstlingen Magnus De la Gardie samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
