Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Erik Stenbock, grefve till Bogesund, friherre till Öresten och Kronobäck, herre till Torpa och Lindholmen, var son till riksrådet friherre Gustaf Stenbock och föddes på egendomen Göksholm i Nerike den 20 Maj 1612. Hans ungdomsöden finnas icke uppgifna, och han var redan öfverste för Vestmanlands regemente, då han första gången omtalas 1634. I Juli 1643 befordrades han till generalmajor af infanteriet och i September 1645 blef han guvernör i Riga, fick två år derefter befälet öfver både rytteriet och fotfolket i Lifland och blef riksråd 1649. Jemte sin äldre broder Fredrik och den yngre brodern Gustaf Otto blef han grefve i Mars 1651, med Bogesund inom Elfsborgs län till grefskap, och i Juni samma år utnämndes han till generalguvernör öfver Ingermanland, Karelen och Keksholms län. En mängd ännu i behåll varande bref från honom vittna, att han såsom generalguvernör tagit noggrann kännedom icke allenast om förhållandena i de landskap, hvilkas styrelse var honom anförtrodd, utan äfven om tilldragelserna i Ryssland och Polen, hvarföre också hans bref innehålla flera bidrag till kännedom om då varande ryska, polska, tatariska och turkiska förhållanden, lika som han äfven med särskild uppmärksamhet följde jesuiternas tillgöranden. Efter Axel Lillie blef han 1655 generalkommendant öfver alla fästningar och allt krigsfolket i Halland, utnämndes till lagman i Vesternorrland 1646 och efterträdde samma år sin yngre broder Gustaf Otto såsom rikstygmästare. I ett bref från Carl Gustaf den 17 November detta år berömmes Erik Stenbock för det han i Halland icke allenast med tapper beslutsamhet mött fienden, utan ock, oaktadt denne var manstarkare, striden uppehållit, så att fienden måst först upphöra med kampen, hvarefter Stenbock i god ordning dragit sig tillbaka, hvarföre konungen nu förtrodde honom försvarsverket på vestgöta-sidan mot Norge, uttryckande sitt nådiga välbehag med hans fullgörande af sina uppdrag. Sedermera kallades han till konungen under det senare danska kriget, och då han vid stormningen af Köpenhamn, natten mellan den 10 och 11 Februari 1659, ryckte fram med Smålands regemente för att understödja det af Fabian von Fersen ledda anfallet, träffades han i bröstet af en kula, som gjorde slut på hans lif, sedan han hunnit en ålder af nära 47 år.
Erik Stenbock var sedan 1636 gift med Katarina von Schwerin, arftagerska till godset Spantekow i Pomern, i hvilket svenska medlemmar af slägten Schwerin ännu äro delegare. Med henne hade han 12 barn, af hvilka 8 döttrar och en son öfverlefde honom. Efter hennes död 1655 gifte han sig följande året med Occa Johanna Riperda från Nederländerna, en dotter till grefve Johan Riperda, hvilket senare äktenskap var barnlöst. Han tyckes icke hafva efterlämnat någon förmögenhet, emedan regeringen i Mars 1660 anvisade en summa af 4,000 rdr till hvardera af hans döttrar, hvilka skulle uppbära årliga räntan deraf med 240 rdr hvardera.
Gustaf Otto Stenbock, den förres yngre broder och lika som han grefve till Bogesund, friherre till Öresten och Kronobäck samt herre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>