Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utförde flera vågsamma företag. Vid en underhandling med några kejserlige befälhafvare om utlösen af svenska fångar råkade han i häftig ordvexling med kejserlige öfversten Spiegel, som lossade ett pistolskott mot Douglas, hvilken blef illa sårad, men Spiegel blef på stället nedhuggen af de närvarande svenskarna. Douglas tyckes för öfrigt varit en hetlefrad herre, som icke dröjde att slå till, när han fann sig förolämpad. I ett samqväm i Baiern, der en hertig af Mecklenburg påstod att Douglas ljugit, gaf denne hertigen en dugtig örfil till svar på det förolämpande tillmälet. Douglas var emellertid lika rask äfven mot fienden och fortfor att stiga i graderna. Så blef han generalmajor af kavalleriet 1643, guvernör i Schwaben 1646 och generallöjtnant 1647. Då under detta år det befästa slottet Pleichenstein af svenskarna stormades och förstördes, blef Douglas åter svårt sårad. Efter tyska krigets slut blef han i Mars 1651 friherre, med Skälby kungsladugård vid Kalmar till friherreskap, hvarefter han ännu samma år befordrades till general och blef ledamot af krigskollegium. Följande året blef han riksstallmästare och i Maj 1654 grefve, då han till grefskap fick staden Skeninge, hvars alla inkomster, utom de som inflöto af tullarna, han skulle få uppbära. For öfrigt hade Douglas, likasom de flesta öfriga befälhafvarne under tyska kriget, sett sig väl till godo, köpt egendomar i Sverige och på en af dessa, Stjernarp i Östergötland, uppfört ett ståtligt slott.
Sedan Carl Gustaf blifvit konung och polska kriget utbrutit, följde Douglas honom dit och tog en ganska verksam del i krigshändelserna. I Oktober 1655 fick han befälet öfver en styrka af 6,000 man till häst och fot, som förlades i trakten kring Sandomir för att underhålla förbindelsen mellan Warschau och Krakau. Douglas tog då trohetsed af de i svensk tjenst öfvergångna polska quartianerna, men nödgades, då desse åter afföllo och resningen i Polen blef alltmera hotande, redan i början af December återlemna Sandomir och drog sig tillbaka ända till Lovicz i vestra Stor-Polen, hvarefter han åtföljde konungen under det svåra vinterfälttåget 1656. Sedermera deltog han i slaget vid Warschau, der han i andra dagens strid förde, jemte hertig Adolf Johan, under konungen befälet öfver venstra flygeln. I början af följande året fick Douglas befallning att vid Thorn sammandraga de svenska och finska regementena, hvarefter han åter följde konungen under dennes tåg åt södra Polen, att förena sig med Rakoczy. I Maj 1657 utnämnd till fältmarskalk och riksråd, sändes Douglas till Sverige för att deltaga i dess försvar mot det hotande anfallet från Danmark. Douglas sammandrog trupper i Vestergötland och förde derifrån 3,000 man till Per Brahe, med hvilken han deltog i striden vid Genevadsbro den 31 Augusti 1657. Följande året skickades Douglas till Lifland, intog staden Wolmar och biträdde Helmfelt att i Augusti 1658 drifva ur Lifland den litauiska här, som under Gosiewskis befäl der infallit. Härefter fick han konungens befallning att besätta Kurland, hvilket ock skedde på det så väl för Douglas som för de svenska vapnen i allmänhet föga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
